Det har varit svårt för Försvarsberedningen att enas om försvarets framtid – särskilt gällande ekonomin. De fyra borgerliga partierna gör gemensam sak och kräver fortsatt ökade anslag. Samtidigt höjs röster i debatten om att satsa på annan säkerhet än den militära.
Regeringen argumenterar, som Syre tidigare rapporterat om, för att coronapandemin sätter stopp för att låsa pengar till försvaret under flera år framöver. Det kommer kosta många miljarder ur statsbudgeten att möta konsekvenserna av coronaviruset.
– Vi måste se helheten där vi tar hänsyn till den situation som corona-epidemin satt oss i. Den påverkar samhället ekonomiskt rätt så rejält, säger Peter Hultqvist enligt DN.
De borgerliga partierna vänder sig emot detta och menar på att coronapandemin är en övergående utmaning, medan frågan om försvaret kommer fortsätta vara viktig under en lång period.
– Försvarspolitiken är långsiktig. Krisen nu gäller en virusinfektion. Det gör inte att vi kan strunta i att hantera den säkerhetspolitiska kris som kan komma härefter. Krisberedskap är oerhört viktigt, oavsett om det handlar om ett militärt hot, ett virushot eller för den delen skogsbränder. För vår del är det ännu viktigare i det här läget, säger Anders W Jonsson, som är Centerns ställföreträdande partiledare under Annie Lööfs föräldraledighet.
Svenska freds, som bland annat arbetar för nedrustning, menar i ett debattinlägg å andra sidan att diskussionen om vad säkerhet är efter coronapandemin måste . En upprustning av försvaret som diskuteras av regeringen och oppositionen bör enligt Svenska freds utgå från mänsklig säkerhet istället för det militära perspektivet. Ett militärt försvar och vapen kommer inte skydda människor från klimatkrisen och framtida pandemier, argumenterar organisationens ordförande Agnes Hellström för i inlägget:
”Pandemier och klimatförändringarna är två av de mest akuta globala säkerhetshoten. Ändå är det betydligt mer osannolika hot, som ett direkt väpnat angrepp mot Sverige, som står i fokus, och det militära försvaret prioriteras gång på gång framför satsningar som kan förebygga de mer sannolika hoten”, skriver Agnes Hellström.
Försvarsminister Peter Hultqvist hade hoppats på att presentera en bred, blocköverskridande överenskommelse redan i fredags. Men förhandlingarna förlängdes till den 29 maj. Regeringen vill inte låsa pengar för försvaret utan vill att 2023 ska vara en ”kontrollstation” – då möjligheterna för fortsatt ökade anslag kan ses över i förhållande till ekonomisk situation.
Detta har hänt
Rapporten Värnkraft presenterades av Försvarsberedningen den 14 maj 2019. Där slog de fast att försvaret år 2025 ska få 1,5 procent av bruttonationalprodukten – vilket i svenska kronor blir 84 miljarder. I augusti förra året kom S, MP, C och L överens om att kostanden för det militära försvaret ska ökas med fem miljarder om året fram till 2025 för att komma upp i 84 miljarder år 2025.
En anledning till att det nu är svårt för partierna att enas beror bland annat på att Försvarsmakten i november i fjol redovisade att det saknades 55 miljarder för att kunna genomföra de förslag som Försvarsberedningen tidigare enats om.
Utan mer pengar kommer inte utbyggnaden av försvaret kunna genomföras som planerat utan bara 50 procent av förändringarna kommer bli verklighet till 2025 och 75 procent till 2030, enligt DN. Regeringen vill inte heller garantera ökade anslag efter 2023 – eftersom det skulle innebära att man låser en del av statsbudgeten till försvaret i en på grund av coronapandemin ekonomiskt osäker tid. DN avslöjade tidigare i maj också att kostnader på ytterligare 15 miljarder kronor tillkommer för Försvarsmakten och försvarsindustrin.
De borgerliga partierna kräver nu att regeringen ska öronmärka mer pengar till försvaret för att kunna genomföra den upprustning som man tidigare enats om och som rapporten Värnkraft föreslår.
Svenska freds föreslår å andra sidan en annan säkerhetsstrategi där fokus inte är militärt försvar utan utgår från mänsklig säkerhet och det som hotar den.
