Radar · Politik

Skog vill bli språkrör – vill se ett MP präglat av ”kaxighet”

Karolina Skog kan tänka sig att bli nytt språkrör för Miljöpartiet.

Karolina Skog, miljöminister 2016–2019, kan tänka sig att bli nytt språkrör i Miljöpartiet efter Isabella Lövin, berättar hon i TV4:s Nyhetsmorgon.

– Jag har en bred politisk erfarenhet från olika delar av partiet och jag tror att med den kan jag vara den som gör att Miljöpartiet hittar tillbaka till vårt självförtroende och den kaxighet som vi har när vi är riktigt bra, säger Karolina Skog till TV4.

Skog tror att partiet, som tappat i väljarstöd de senaste åren, har möjlighet att växa på nytt och åter komma upp i den tidigare toppnoteringen på 12 procent.

Sedan tidigare har riksdagsledamöterna Janine Alm Ericson, Annika Hirvonen, Pernilla Stålhammar och Rebecka Le Moine meddelat att de kandiderar till språkrörsposten.

Det gör även jämställdhetsminister Åsa Lindhagen, partisekreterare Märta Stenevi och Elin Söderberg, ledamot i kommunfullmäktige i Umeå.

Den slutliga listan över kandidater presenteras på onsdag.

Radar · Miljö

Azerbajdzjan blir värdland för COP29

Olje- och gasindustrin står för 91 procent av Azerbajdzjans export.

Det starkt oljeberoende landet Azerbajdzjan har valts till nästa års värdland för FN:s klimattoppmöte. Detta efter omfattande förhandlingar, då det enligt FN:s regelverk var dags för ett östeuropeiskt land, rapporterar The Guardian. 

Årets värdland för FN:s klimattoppmöte, Förenade Arabemiraten, har byggt upp sin ekonomi på olja. Nu har ytterligare ett starkt olje- och gasberoende land har valts till värd för FN:s klimattoppmöte nästa år, COP29.

Nästan 91 procent av Azerbajdzjans export står olje- och gasindustrin för, enligt USA:s International trade administration. Sektorn utgör också nära hälften av landets BNP. Samtidigt pågår en utbyggnad av vind och solkraft med målet att ha 30 procents förnybar energi till år 2030 och bli en exportör av grön energi till Europa. 

Valet att låta Azerbajdzjan vara värd för COP29 kom efter omfattande förhandlingar i en process där alla länder måste vara eniga, rapporterar The Guardian. Ryssland blockerade alla östeuropeiska länder, medan Azerbajdzjan och Armenien, som ligger i konflikt med varandra över området Nagorno-Karabach, blockerade varandra. Till sist valde Armenien dock att stötta Azerbajdzjan.

Reaktionerna på beslutet har hittills varierat. Zhala Bayramova, dotter till antikorruptionsforskaren Gubad Ibadoghlu, som fängslats i Azerbajdzjan efter att ha kritiserat landets olje- och gasindustri, uppger till Reuters att hon är bestört över beslutet.

– Han riskerar sitt liv för sitt arbete. Det här arbetet är ganska meningslöst när du har Azerbajdzjan som värd för COP29.

Enligt Human rights watch hade Azerbajdzjan under förra året åtminstone 30 politiska fångar. Det råder också begränsad mediefrihet i landet och restriktiva lagar begränsar frivilligorganisationer att arbeta oberoende. 

Andra uttrycker en lättnad över att ett beslut ändå tagits.

– Det är bra att osäkerheten om vem som ska vara värd för Cop29 är över. Det betyder att planer nu kan göras när man kommer ut från Cop28, för nyckelåren 2024 och 2025 när nya klimatmål måste läggas fram av alla länder, säger Kaveh Guilanpour, vice ordförande för Center for Climate and Energy Solutions, till The Guardian.

Radar · Mänskliga rättigheter

Rättegång mot svensk EU-man inledd i Iran

Johan Floderus har varit frihetsberövad i över 600 dagar.

Rättegången mot Johan Floderus, som har suttit fängslad i Iran i drygt ett och ett halvt år, har inletts i Teheran, uppger utrikesminister Tobias Billström (M) för TT.

”Sveriges chargé d’affaires var på plats i domstolen men nekades rätten att delta vid rättegången. Detta har Sverige reagerat emot och har begärt tillstånd att närvara när rättegången återupptas”, skriver Billström i ett sms på lördagen.

Utrikesdepartementet har inte kunnat bekräfta det exakta innehållet i åtalet men skriver i en kommentar till TT att det rör sig om allvarliga anklagelser.

”Det viktiga är att Johan Floderus är godtyckligt frihetsberövad och därmed är varje anklagelse och åtalspunkt felaktig. Detta är framfört tydligt till Iran på olika nivåer, vid olika tidpunkter, senast i dag”, skriver UD:s presstjänst.

Inlåst 601 dagar

33-årige EU-tjänstemannen Johan Floderus greps av iranska underrättelseagenter i april 2022, när han tillsammans med vänner besökte landet. Under sex veckor fick hans familj och den svenska regeringen ingen som helst information om var han fanns och hur han mådde.

Han har nu varit frihetsberövad i 601 dagar.

Först i slutet av juli i fjol meddelade Iran att en svensk medborgare, då inte namngiven, hade gripits för ”spioneri”. Fem månader efter gripandet, i september, tilläts han träffa den svenske ambassadören.

Amnesty International uppger att Floderus utsatts för svår och skadlig behandling under sin tid i det fruktade Evinfängelset i Teheran, där även årets mottagare av Nobels fredspris, Narges Mohammadi, sitter fängslad.

Isolering och ljustortyr

Johan Floderus har enligt människorättsorganisationen utsatts för långvarig isolering och ljustortyr. Hans cell har tidvis varit upplyst dygnet runt, vilket har gjort att han förlorat känslan för dag och natt och fått svår smärta, ångest och sömnsvårigheter.

Svensken har också hungerstrejkat vid två tillfällen för att han nekats regelbunden kontakt med sin familj. Det första samtalet med familjen hade Floderus i januari i år och sedan dess har kontakterna varit få. I de videosamtal han haft med familjen syns att han gått ned mycket i vikt.

Fakta: Det vet vi om Johan Floderus

Den svenske EU-diplomaten Johan Floderus, 33, kommer ursprungligen från Västsverige. Han har bland annat arbetat nära Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson (S).Våren 2022 reser han till Iran tillsammans med vänner. Enligt familjen handlar det om en semesterresa för att hälsa på en vän.
Under resan grips han och anklagas av Iran för spioneri.
Samtidigt med gripandet pågår en rättegång i Stockholm mot iraniern Hamid Noury. Han döms senare till livstids fängelse för brott mot folkrätten och mord, för sin inblandning i avrättningar av politiska fångar i Iran 1988.
Källor till TT uppger att gripandet av Floderus i Iran var en direkt följd av det pågående rättsfallet mot Noury. Fallet Noury prövas just nu av hovrätten.
Flera andra västerländska fångar i Iran har under det senaste året frigivits, bland annat genom fångutväxlingar.
Radar · Miljö

Sverige ska minska utsläpp – i andra länder

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, sveriges chefsförandlare Mattias Frumerie och energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén under en pressbriefing på COP 28.

Sverige ska inleda nya samarbeten för att minska utsläpp i andra länder, meddelade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på en presskonferens från COP28 under lördagen. Eftersom det ska ske under Parisavtalets artikel 6 – som ännu inte är färdigförhandlad – så är det inte säkert vilket land som utsläppsminskningarna kommer tillfalla.

 Medan intensiva förhandlingar pågår under COP28 passade Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på att hålla en presskonferens tillsammans med Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie. Med på konferensen var också Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén, för att presentera att Sverige och Energimyndigheten nu startar tre nya samarbeten för att stärka klimatarbetet i andra länder – ett resultat av ett regeringsuppdrag där klimatfinansieringen byggts ut för att möjliggöra nya samarbeten under artikel 6 i Parisavtalet. 

Tanken med artikel 6 är att starta frivilliga samarbeten mellan länder för att minska utsläppen. Energimyndigheten beskriver det på sin hemsida som ”en möjlighet att kostnadseffektivt minska utsläppen där det får mest verkan”. 

”Minskade utsläpp i kombination med ökad tillväxt”

– Vår lösning kan inte vara åtgärder som innebär sämre levnadsvillkor. Det duger inte, utan klimatomställningen måste bidra till kraftigt minskade utsläpp i kombination med ökad tillväxt, ökat välstånd, ökad frihet och levnadsstandard för människor världen över, sade klimatminister Romina Pourmokhtari under presskonferensen. 

Därför kommer Sverige att bidra med 300 miljoner kronor till Climate action catalyst fund, CACF, en fond som skapats av Asiatiska utvecklingsbanken och som kommer att starta sin verksamhet från årsskiftet. Den innebär ett multilateralt samarbete och de 300 miljonerna är tänkta att fördelas under perioden 2024-2033.

Även ett samarbete med FN:s utvecklingsfond UNDP kommer att startas. 300 miljoner kronor kommer att gå till det nya initiativet CARTA, Climate ambition raising through article 6, som startats av just Energimyndigheten i samarbete med UNDP.

– Vi hoppas att vi kan komma i mål också med artikel 6 som innebär att vi får till avtal och kan börja jobba. Det här handlar bland annat om att bygga solceller, och energilagring genom batterier, till exempel på ett stort antal sjukhus, där man samtidigt också utbildar kvinnor för att bli installatörer och tekniker, så det här handlar ju om mer än energi. Det handlar om en rättvis omställning, säger Robert Andrén.

”Effektiviseringsfråga”

På frågor om Sverige räknar med att tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna så svarar Romina Pourmokhtari att det beror på om förhandlingarna på klimatmötet blir klara när det gäller artikel 6. Ambitionen är dock att tillgodoräkna sig utsläppen. 

– Ja, det är det. Av det enkla skälet att vi ser att Sverige behöver göra större skillnad rent fysiskt på andra platser i världen. En annan bit i det där är effektiviseringsfrågan. Om vi ser att svenska kronor kan minska utsläppen mer på en annan plats i världen än hos oss själva, då är det en möjlighet som vi i viss utsträckning i varje fall bör undersöka och utveckla, för att se hur väl det fungerar och om det kan bidra till, så som generaldirektören nämner, en förändring där de här länderna själva sedan också kan vidareutveckla och arbeta vidare på det som Sverige har kunnat initiera. 

Sverige har också kommit överrens med Schweiz om att gå före i arbetet med artikel 6. 

– Det handlar om ett unikt pilotsamarbete som vi har med Schweiz för att se: Hur kan vi skapa en marknad för negativa utsläpp inom ramen för parisavtalets regelverk? Och vårt gemensamma mål är att kunna testköra en pilot för att se hur det är att köpa och sölja utsläppsrätter genom företag. Det har vi precis skakat hand på idag.