Radar · Politik

EU-rapport: Narkotikadödligheten högst i Sverige

Sammanlagt avled 2018 minst 9 220 personer, (cirka 300 färre än året före), I EU – samt Norge och Turkiet till följd av narkotika  76 procent VAR män och 24 procent kvinnor.

Sverige toppar med flest knarkrelaterade dödsfall i EU, även om dödligheten har minskat både här och i Europa. Det visar en ny rapport av EU:s narkotikabyrå. Men det är inte helt enkelt att jämföra statistiken mellan länderna, varnar Folkhälsomyndigheten.

Antalet människor som dör av droger i Sverige är högst i Europa, enligt en ny rapport,  Europeisk narkotikarapport 2020: Trender och utveckling,  från EU:s narkotikabyrå (EMCDDA). Sverige har 81 dödsfall per miljoner invånare, vilket är nästan fyra gånger högre än EU-genomsnittet. Detta trots att Sveriges dödstal minskade både 2018 och 2019.

Tolka statistiken med försiktighet

Folkhälsomyndigheten (FHM) menar att statistiken om narkotikarelaterade dödsfall bör tolkas med viss försiktighet. Både när det gäller tidpunkterna för när undersökningarna gjorts och mellan länder.

Just när det gäller att jämföra statistik mellan länder kan utfallet delvis på hur många obduktioner och toxikologiska analyser som genomförs, vad som analyseras och hur dödsfallet kodas.

– Vi vet inte hur stor underrapportering som finns i andra länder. Dödstalen påverkas av hur ofta man gör obduktioner av avlidna, vilka substanser man letar efter och hur det rapporteras. Sverige gör detta i väldigt hög grad, säger Mimmi Eriksson Tinghög, till SVT.

Antal dödsfall minskar

Sveriges dödstal minskade både 2018 och 2019. Och enligt FHM  har minskningen i Sverige flera orsaker. Mimmi Eriksson Tinghög berättar för SVT att man arbetat hårt för att få bort farliga fentanylliknande substanser från marknaden.  Även Polisen har gjort insatser mot webbshoppar som säljer fentanylanaloger. Läkemedlet naloxon som häver opioidöverdoser har blivit mer tillgängligt.

– Fler har också fått tillgång till läkemedelsassisterad behandling och sprututbyten, säger Mimmi Eriksson Tinghög, till SVT.

FHM förslag avfärdas

FHM kom tidigare i åren med en rapport, ”Åtgärdsförslag för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika”. Där man bland annat vill utreda införandet av injektionsrum, rum där personer som injicerar droger kan göra det under övervakning av vårdpersonal.

Det mest kontroversiella FHM föreslog var att de vill utvärdera avkriminalisering av eget bruk.

– Det här är en lagstiftning som aldrig utvärderats till fullo. Vi behöver ha bättre kunskap om vad kriminaliseringen av eget bruk lett till vad gäller droganvändning och skador. Vi vet helt enkelt inte hur det ser ut i dag, säger Mimmi Eriksson Tinghög, till SVT.

Men något gehör fick inte FHM av vare sig regeringen eller socialminister Lena Hallengren (S).

– Jag ändrar inte uppfattning för att Folkhälsomyndigheten kommer med det här förslaget, sa socialminister Lena Hallengren i SVT:s Aktuellt när förslaget kom.

Coronapandemins effekter

EU:s narkotikabyrå belyser även i sin rapport pandemins följder i Europa. När olika länder stängdes ned till följd av pandemin blev till exempel narkotikaaffärer via online-handel och hemleveranstjänster vanligare. Smuggling via flygtrafik har minskat, medan smuggling via sjövägen fortsatt som tidigare.  EU:s narkotikabyrå 

EU:s narkotikabyrå tror att pandemins ekonomiska inverkan på utsatta områden riskerar att öka de svårigheter som det stora utbudet av narkotika redan ger upphov till i Europa.

Narkotikadödlighet i EU

• Europas narkotikabyrå EMCDAA (European monitoring center for drugs and drug addiction) kommer årligen med en rapport om drogläget i EU plus Norge och Turkiet.
• Totalt avled drygt 9 000 personer till följd av narkotika i länderna år 2018, som är det året majoriteten av statistiken i rapporten kommer ifrån.
76 procent av de avlidna var män.
• Räknat i antal avlidna per miljoner invånare är Sverige det land med högst narkotikadödlighet, 2018 avled 81 personer/miljoner invånare.
• Omkring 1,3 miljoner narkotikabeslag rapporterades i Europa under 2018, och det som oftast beslagtogs var cannabis. Kokainbeslagen var större än någonsin tidigare och mängden beslagtaget heroin nästan dubblerades jämfört med år 2017, vilket tros spegla en ökad tillgång på narkotikamarknaden.
•Rapporten tar också upp de ökande hälsoriskerna med narkotika som blivit starkare, till exempel ecstasy och cannabis.
• Nya psykoaktiva substanser har blivit ett bestående problem i Europa, varje år upptäcks över 50 nya psykoaktiva substans
Källa: EMCDAA