Estland har beslutat att inleda en preliminär bedömning av de nya uppgifterna om Estonias förlisning. Även svenska Statens haverikommission och Olycksutredningscentralen i Finland kommer att bistå i bedömningen.
Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör på Statens haverikommission, ser positivt på beskedet från den estniska haverikommissionen.
– När det kommer fram nya uppgifter av den här karaktären är det naturligt att man bör granska, värdera och bedöma uppgifterna, säger han.
TT: Vad kommer er roll att vara i bedömningen?
– Det här är en vanlig samarbetsform för haverikommissioner på sjösidan och det innebär att överväganden och värderingar av uppgifterna görs av alla tre tillsammans, säger Jonas Bäckstrand.
Dykningar inte aktuellt
I ett pressmeddelande skriver haverikommissionen att syftet med den preliminära bedömningen är att ta ställning till om de nya uppgifterna ger anledning att ompröva slutsatserna som gjordes från den gemensamma haverikommissionen (JAIC) 1994.
Man ska också jämföra nya faktauppgifter med slutrapporten som kom 1997 – där den viktigaste slutsatsen var att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade och att stora mängder vatten därför forsade in på bildäck – samt bedöma om ytterligare utredningsåtgärder bör vidtas.
– Men det är för närvarande inte aktuellt med några nya dykningar, säger Bäckstrand.
Estoniaförlisningen har aktualiserats i samband med att en ny dokumentärserie släpptes tidigare i veckan. Där syns ett stort hål i Estonias skrov som är runt fyra meter högt och tidigare har legat dolt mot sjöbotten.
Estlands tidigare statsåklagare och Estoniautredare Margus Kurm sade nyligen att han utifrån dessa nya uppgifter tror att fartyget Estonia förliste på grund av en kollision med en ubåt.
Regeringen positiv
Men det är en teori som Jonas Bäckstrand inte vill kommentera.
– Jag vill inte göra några som helst spekulationer eller värderingar vad gäller olika teorier. Uppgifterna är sådana att de bör granskas och värderas. En del i arbetet är att försöka komma fram till rimliga förklaringar och vilka möjligheter som finns att gå vidare för att finna lösningar, säger han.
Det finns ingen spikad tidsram för den preliminära bedömningen. Enligt Jonas Bäckstrand lär det röra sig om flera månader.
– Mer än så kan jag inte säga. Det får ta den tid det tar, säger han.
Från den svenska regeringens sida ser man positivt på att en preliminär bedömning inleds.
”Vi välkomnar att Statens haverikommission idag har accepterat frågan från den estniska expertmyndigheten om att de tre expertmyndigheterna i Estland, Finland och Sverige ska göra en preliminär bedömning av de nya uppgifterna”, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) i en skriftlig kommentar.
Fakta: Estoniakatastrofen
Estoniakatastrofen inträffade för 26 år sedan, under natten till den 28 september 1994. Färjan lämnade hamnen i Tallinn kvällen före men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.
852 människor omkom i katastrofen. 137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionen överlämnade sin slutrapport i december 1997. Den viktigaste slutsatsen var att fästena och låsen till
Estonias bogvisir var underdimensionerade. Estonia kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.
Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt.
