Karibiens snabba och samstämmiga respons i kampen mot coronaviruset beskrivs som en framgångssaga. Flera av regionens önationer har inte rapporterat några nya fall på flera veckor – men minskad turism och sommarens orkansäsong gör läget sårbart.
Å ena sidan vita stränder och vajande palmblad. Å andra sidan hög arbetslöshet, skör ekonomi och omfattande narkotikarelaterad brottslighet.
– Vi pratar om länder som alla har gjort ett bra jobb med demokrati, fri utbildning och bra sjukvård. Samtidigt var 15 procent av Karibiens befolkning utan jobb innan pandemin och nu gränsar den siffran till 30, säger Magdy Martínez-Solimán, Karibienansvarig för FN:s utvecklingsprogram UNDP, till TT på ett webbsänt seminarium.
Det hårt virusdrabbade Latinamerika beskrivs som pandemins nya centrum. Men norr om den sydamerikanska kontinenten har de karibiska öarna lyckats platta ut covid-19-kurvan, mycket tack vare det som beskrivs som en samstämd regional strategi.
När de första fallen konstaterades i början av mars togs ett gemensamt beslut om att stänga gränser och införa olika former av karantän. Så gott som samtliga Karibiens länder har på så sätt lyckats hålla nere smittspridningen till ett minimum jämfört med närregionen.
Beroende av turism
– Men de stängda gränserna och tomma strandbarerna har ett högt pris.
Tyvärr kan jag inte bjuda in till semester. Här finns ingen turism och ingen calypso eller reggaemusik hörs annat än på radio, säger Martínez-Solimán från sitt hem på Barbados.
– Regionens beroende av turism gör att pandemin resulterat i omfattande ekonomisk förödelse. Barnfattigdomen stiger och människor har inga besparingar. Tänk dig att du varje månad går jämnt upp, men sedan blir mormor sjuk och behöver en dyr behandling samtidigt som din mans företag går i konkurs.
De senaste veckorna har flera av önationerna lättat på sina gränsrestriktioner, däribland Puerto Rico, Jamaica och Bahamas. Men oron för en ny virusvåg är stor, inte minst sedan 39 amerikanska turister testat positivt för viruset vid ankomst till Antigua och Barbuda.
Mardrömsscenario
Samtidigt tornar ett nytt, mörkt orosmoln upp sig på den karibiska himlen: den orkansäsong som med varierande styrka årligen drabbar regionen mellan juni och november.
I maj förutspådde den amerikanska väder- och forskningsmyndigheten NOAA att årets säsong kommer att vara ”över det normala” med tre till sex allvarliga orkaner.
I pandemins spår spås tillgång till hygienprodukter och vårdutrustning bli en utmaning och de övningar och förberedelser som vanligtvis görs inför orkansäsongen har på grund av karantänsregler i många fall fått ställas in.
En orkan mitt i en brinnande pandemi är ett mardrömsscenario, säger Magdy Martínez-Solimán.
– Vi har inte råd med både covid-19 och en rejäl orkan. Karibien har gjort ett utmärkt jobb med vårdinsatser under pandemin, men orkansäsongen kan komma att förvärra läget drastiskt.
Trots den sköra situationen säger sig Martínez-Solimán vara hoppfull.
– Snart kommer calypsomusiken att spela och barn kommer att spela cricket på de bästa stränderna i världen igen.
