Polisen om rasprofilering: Vi har en tystnadskultur

I maj dödades den svarte amerikanen George Floyd i samband med ett brutalt polisingripande i Minnesota. En video som visade hur en vit polis satt med knäet på Floyds nacke, medan Floyd vädjande upprepade att han inte kunde andas, spreds snabbt.

Stora och ibland våldsamma protester mot rasistiskt polisvåld i USA blossade upp igen. Frågor om rasism inom poliskåren, men också om lag och ordning, har blivit viktiga i den amerikanska valrörelsen.

Med jämna mellanrum får polisingripanden i Sverige också uppmärksamhet och även här höjs röster som menar att svensk polis diskriminerar och rasprofilerar.

– Vi på Civil rights defenders får in många vittnesmål från personer som blivit utsatta för etnisk- och rasprofilering, berättar en av organisationens jurister, Aida Samani.

För att få bättre kunskaper om profilering baserad på etnicitet eller ras i den svenska polisens arbete beställde Civil rights defenders 2017 en rapport som gjordes av Stockholms universitet.

En slutsats som dras i rapporten är att profilering baserad på etnicitet eller ras är ett strukturellt problem inom polisen.

– Forskning visar att det finns etnisk- och rasdiskriminering i alla delar av samhället. Det är logiskt att det också finns hos polisen, säger Aida Samani.

Panel granskar polisingripanden

Samma slutsats har polisen i England dragit, om sin egen verksamhet. I England granskas polisen återkommande av Her Majesty’s Inspectorate of Constabulary and Fire & Rescue Services, HMICFRS.

– Vi underkändes totalt när det kom till vårt arbete med att stoppa och kontrollera allmänheten. Vi måste ha rimliga skäl för att göra det och där visade granskningen att det fanns brister, säger Sally Tratte, polisinspektör vid polisen i Northamptonshire i England.

Efter granskningen startade Sally Trattle en panel där allmänheten varje månad får vara med och bedöma om de ingripanden polisen gjort hade rimliga skäl.

Om en majoritet av panelen anser att så inte var fallet följs ingripandet upp med de inblandade poliserna. Om samma polis upprepade gånger är inblandad i tveksamma ingripanden kan det leda till att hen helt stoppas från att göra ingripanden tills vidare.

När myndigheten granskades igen två år senare fick man inga anmärkningar. För Sally Trattle, som varit polis i 28 år, är det uppenbart att engelska poliskåren har strukturella problem med profilering baserad på etnicitet eller ras.

– Det handlar inte om enstaka poliser som går ut och gör fel medvetet. Eller, det finns såklart sådana fall också, men det handlar om sättet på vilket hela vår organisation styrs. Annars hade inte problemen funnits i varje enskild gren av verksamheten, säger Sally Trattle.

"Samma problem i Sverige"

Hon menar att det inte bara handlar om polisen utan att det sprider sig vidare i rättskedjan.

– Om det är mer troligt att vi kontrollerar en person från en etnisk minoritet så är det också mer troligt att vi griper dem och att domstolen sätter dem i fängelse. Hela rättssystemet är diskriminerande mot vissa grupper, säger Sally Trattle.

Och hon tror att samma problem finns i Sverige.

Jag tror inte det finns många länder där det här inte är ett problem, det är bara en fråga om ifall man är villig att erkänna det. Det är ett ganska vanligt problem överallt, säger Sally Trattle.

Tystnadskultur inom svensk polis

Inom svenska polisen är man just nu uppe i ett omfattande arbete rörande kultur och likabehandling. Det innebär bland annat att myndighetens 150 högsta chefer arbetar med frågor om ledarskap och beteende i workshops och att samtliga anställda under nästa år kommer gå en utbildning om etik och bemötande.

Arbetet intensifierades efter att resultaten från en granskning av kulturen inom svensk polis presenterades. Den särskilda granskningen gjordes av Internrevisionen.

– Granskningen var första gången vi fick en samlad bild över kulturen inom polisen. Där kom det fram vissa saker som vi ser att vi behöver jobba med. En sak är att vi har en tystnadskultur inom polisen, mellan medarbetare, säger Tomas Rosenberg, HR-chef inom polismyndigheten.

Som en åtgärd mot detta tar polisen nu fram en funktion för konfidentiell rådgivning. Där ska anställd kunna berätta anonymt om man tycker att kollegor har gjort fel.

"Inte riktigt där än"

Poliser som ser en kollega bete sig på ett sätt som gör att det finns misstanke om brott har skyldighet att anmäla detta så att en åklagare kan utreda.

– Det gör att det inte alltid lyfts på locket i de här sammanhangen och då måste vi jobba med olika metoder för att det ändå ska komma upp till ytan, säger Tomas Rosenberg.

Att ni gör så många satsningar just nu, är det för att ni har sett att det finns problem med profilering baserad på etnicitet eller ras inom polisen?

– Vi är medvetna om att detta förekommer, och att det uppstår enskilda händelser, säger Tomas Rosenberg.

Sally Trattle pekar på att man inom polisen i England börjar gå ifrån tanken om att det är enskilda rötägg som står för profilering baserad på etnicitet eller ras och i stället ser det som ett strukturellt problem. Vad tänker du om det?

– Jag tycker det är jätteviktigt. Vi är säkert inte riktigt där än, utan vi kan nog på vissa håll säga att det kan vara enskilda rötägg, säger han och syftar på att polisen fortfarande inte pratar om strukturell rasism i samband med kritiserade ingripanden.

– Vi måste bli ännu bättre på att gå till botten med vad det är som är grogrunden till felaktiga ingripanden, säger Tomas Rosenberg.

Det är viktigt att förstå vilka mekanismer som ligger bakom ett felaktigt ingripande, säger han.

– Var och en av de här händelserna måste komma upp till ytan så att det inte infekterar strukturerna i organisationen, säger Tomas Rosenberg.