Den kritiserade metoden för medicinsk åldersbedömning av asylsökanden ska utredas av en oberoende expertpanel. Men efter att expertgruppen presenterades nyligen har valet av experter fått kritik för att främst bestå av personer som försvarar metoden.
Rättsmedicinalverkets metoder för att avgöra en asylsökandes ålder har under flera år fått omfattande kritik av experter och läkare, som menar att de är rättsosäkra. Därför beslutade regeringen under förra året att en oberoende granskning av metoderna ska genomföras.
Men när expertgruppen som nu ska ingå i granskningen presenterats får den kritik för sin sammansättning. Mikael Sandlund, ordförande i Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, säger till Läkartidningen att han är förvånad och besviken.
– Slutgiltigt kan expertgruppen och utredningen förstås bara bedömas utifrån vad den kommer fram till och levererar. Men jag noterar att det delvis är de mest styvnackade försvararna av det här kontroversiella metodvalet som utsetts som experter – samtidigt som de som kritiserat metodvalet inte finns där.
Bland experterna finns Elias Palm, avdelningschef på Rättsmedicinalverket, som varit med och utvecklat metoden och tagit stark ställning för den. I gruppen ingår också Elizabeth Åhsberg, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Jonas Bergström, enhetschef på Socialstyrelsen, Ola Nilsson, barnläkare och professor vid Örebro universitet, Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers, Åsa Evrensel, verksamhetsexpert på Migrationsverket, Mia Eklöf, departementssekreterare, samt ämnesråden Lars Andersson och Anki Fritzsche.
Den som utsetts till särskild utredare är Maria Eika, chefsrådman i Förvaltningsrätten i Stockholm. Hon säger till Läkartidningen att hon förutom expertgruppen även kommer att ha kontakter med andra personer som är kunniga och insatta i de aktuella frågorna, även om de inte är utsedda som experter. Hon räknar också med att få med internationella experter när utredningen tittar närmare på vilka metoder för medicinsk åldersbedömning som används i andra länder. Detta inför ett delbetänkande som är tänkt att presenteras nästa sommar.
– Sedan kan man eventuellt utvidga en expertgrupp efter hand, om det finns behov av det. När vi kommer i gång mer med själva utredningsuppdraget får vi se om det finns ytterligare behov av särskild expertis, säger Maria Eka till Läkartidningen.
Men Mikael Sandlund menar att expertgruppen skulle ha varit bredare redan från start.
– Ja, jag tycker det. Då hade jag känt mig tryggare när det gäller förutsättningarna för att den här granskningen ska bli oberoende och opartisk och faktiskt lösa traumat som det här är för rätt stora delar av läkarkåren, säger han till tidningen.
Resultatet av granskningen ska redovisas senast den 31 maj 2024 och en första delredovisning ska lämnas senast den 11 juni 2021.
