Som Syre tidigare berättat om skulle en liten del av världens pandemiska krisstöd räcka för att nå Parisavtalets klimatmål, om dessa pengar investerades i klimatvänliga energisystem. Men enligt statistik som tagits fram av bland annat det internationella institutet för hållbar utveckling (IISD) och som sammanställts i projektet energypolicytracker.org så är grön energi inte högst prioriterat när det kommer till G20-ländernas stöd till energisektorn. Sedan årets början har dessa länder åtagit sig att stödja olika typer av energi genom politisk styrning, till en kostnad av sammanlagt 393,49 miljarder dollar (ca 3,4 tusen miljarder kronor). Till dags dato har knappt 209 miljarder dollar gått till fossila bränslekällor som olja, gas och kol (52 procent) medan knappt 145 miljarder dollar (35 procent) har satsats på olika typer av så kallad ren energi.

Bägge kategorierna är uppdelade efter två kriterier, ovillkorad eller villkorad. För fossil energi innebär den förra att styrmedlen stödjer bränsleproduktionen utan motkrav på att vissa klimatmål uppnås eller att någon form av utsläppsminskande kompensation sker. Knappt 182 miljarder dollar gick till stöd för ovillkorad fossil energi, medan knappt 28 miljarder dollar avsattes till satsningar som villkorades av ett klimatpositivt motkrav. Exempelvis beviljades Air France krisstöd med förbehållet att flygbolagets utsläpp måste minska.

Mer pengar till energi under utveckling

Knappt 51 miljarder dollar har gått till ovillkorad ren energi i G20-länderna, vilket definieras som produktion och förbrukning som är koldioxidsnål och har försumbar miljöpåverkan om de genomförs enligt rådande riktlinjer för miljöskydd. Exempel på dessa energikällor är sol, vind och småskalig vattenkraft. Villkorad ren energi betyder i det här fallet ”potentiellt ren”, det vill säga åtgärder som kan bidra till en omställning bort från fossila bränslen men där man inte har kunnat specificera hur miljöskyddet tillämpas. Det kan handla om storskalig vattenkraft eller fordon där tekniken för att använda alternativa drivmedel som exempelvis vätgas ännu är under utveckling. Hit har den största delen av de ”rena” energipengarna gått, nästan 95 miljarder dollar.

Energikällor som varken är fossila eller ”gröna”, eller kan klassa som både och, har placerats i kategorin övrig energi och inkluderar bland annat kärnkraft och ”första generationens” biobränslen, alltså biobränsle som har en bevisad negativ inverkan på miljön. Denna energiproduktion har stöttats med ungefär 40 miljarder dollar (13 procent av det totala stödet).

USA och Storbritannien satsar fossilt

De G20-länder som anslagit störst summor i krisstöd riktat till energiproducenter är USA, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Kina. USA avsätter 100 miljarder dollar där tre fjärdedelar går till fossil energi utan krav på klimatkompensation och i princip resten till potentiellt ren energi, med en försumbar halv miljard till ovillkorad ren energi. Även Storbritannien satsar merparten av stödet på fossila bränslen medan Tyskland uppvisar en mer jämn fördelning mellan de olika kategorierna, dock med den minsta tårtbiten till ovillkorad ren energi. Majoriteten av Kinas stödpengar går till villkorad ren energi medan Frankrike är det land som satsar allra mest på denna kategori, ungefär hälften av den totala summan, vilken uppgår till 60 miljarder dollar.

Sverige ingår i G20 som en del av EU men har ännu inte lämnat in uppgifter till energy policy tracker. Detta kommer dock att ske senast den 9 november.