Radar · Politik

Hårt mot hårt i EU:s budgetkamp

EU:s stats- och regeringschefer håller under torsdagskvällen ännu ett webbtoppmöte för att diskutera coronaläget, men också blockeringen av EU:s långtidsbudget och coronastöd.

Djupa klyftor och hårda ord skiljer öst från väst i EU:s budgetstrid. Ingen vill ge vika – trots behovet av snabba beslut kring coronakrisens mångmiljardstöd.

Kampen har jäst i flera år mellan Ungern och Polen på den ena sidan och merparten av de övriga medlemsländerna på den andra. I måndags ställdes allt på sin spets när de två länderna öppet valde att blockera en uppgörelse om nästa långtidsbudget och coronastöd.

Det som regeringarna i Warszawa och Budapest vill stoppa är införandet av ett nytt system för att se till att alla EU-länder följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Framför allt Ungern anar ugglor i mossen. Premiärminister Viktor Orbán tycks övertygad om att allt handlar om invandring och migration.

”När det här förslaget går igenom kommer det inte att finnas några hinder för att knyta medlemsstaternas del av gemensamma medel till stöd för migration och använda ekonomiska medel för att utpressa länder som är migrationsmotståndare”, heter det i ett uttalande från Orbán.

Stormigt hav?

Flankstöd får han också från Janez Jansa, premiärminister i Slovenien, som den 1 juli nästa år tar över som ordförandeland i EU:s ministerråd.

I ett brev till övriga EU-länder inför torsdagens webbtoppmöte varnar Jansa för att EU nu ”seglar på stormigt hav” och att nya utträden kan bli fallet om inte enighet kan nås.

Statsminister Stefan Löfven (S) konstaterar dock att det finns en ”enormt stark” majoritet för den preliminära överenskommelse som EU.s ministerråd har nått med EU-parlamentet om EU-budgeten. Han bedömde i riksdagens EU-nämnd på torsdagen att majoriteten är 25 mot 2, eller kanske 24 mot 3.

Löfven uppgav också att han i onsdags deltog i ett digitalt förmöte med sina kollegor från Tyskland, Italien, Spanien och Portugal.

– Vi backar inte. Vi står upp för den här överenskommelsen, sade han.

Genombrott dröjer

Hur blockeringen ska lösas upp är svårt att sia om. Ingen sida verkar än så länge redo att backa. Torsdagens toppmöte väntades inte bjuda på något genombrott – och ägnade till sist bara ungefär en kvart åt striden.

Ungern och Polen pressas hårt av framför allt de länder i Sydeuropa som väntar på de mångmiljardbidrag som utlovats efter coronapandemin. Även annars trogna grannländer som Tjeckien och Slovakien manar också regeringarna i Warszawa och Budapest att tänka om – liksom både fack och näringsliv.

”Det är inte tid för politiskt spel”, skriver den fackliga paraplyorganisationen Etuc i ett gemensamt uttalande med näringslivsorganisationerna Business Europe, SME United och CEEP.

I kulisserna förbereds samtidigt sätt att gå runt vetoländerna genom att exempelvis göra coronastödet till ett samarbete endast för de övriga 25 – eller 24.

Coronasamtal

Det egentliga huvudämnet under torsdagsmötet är coronapandemin. En dagordningspunkt är en diskussion om ländernas testningsstrategier och om ömsesidigt erkännande av testresultat i medlemsländerna.

De två andra punkterna handlar om upphandling och fördelning av vaccin, samt om en gemensam strategi för hur länderna ska lyfta sina coronarestriktioner, när det väl blir aktuellt.

Fakta: Torsdagens toppmöte

EU:s stats- och regeringschefer håller under torsdagen ännu ett toppmöte via webben. Mötet var ursprungligen tänkt som ännu en genomgång av coronaläget, men väntas även innehålla samtal om den pågående budgetstriden och eventuellt kampen mot terrorismen.

Mötet inleddes klockan 18.

Nästa ordinarie toppmöte ska hållas den 10–11 december, enligt planerna då med samtliga stats- och regeringschefer på plats i Bryssel.

Fakta: Gräl mellan öst och väst i EU

Här är några av de frågor som för tillfället orsakar gnissel mellan öst och väst i EU:

Rättsstatsprinciperna – där Ungern och Polen anser sig orättvist kritiserade för ifrågasatt oberoende i domstolar, universitet och massmedier.

Synen på sexuella minoriteter – där städer i främst Polen men också Ungern utropat sig till ”hbtq-fria zoner”.

Migrationen – där Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien i flera år sagt nej till att ta emot asylsökande som anlänt till andra länder i EU.

Relationen till USA – där både Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Sloveniens Janez Jansa öppet stöttat Donald Trump inför årets presidentval.