Beslutet att över en natt begränsa den grundlagsskyddade mötesfriheten är unikt. Ändå har debatten uteblivit. ”Inte helt oproblematiskt”, anser yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
Att inskränka grundlagsskyddade rättigheter kräver normalt två riksdagsbeslut med ett val emellan. Men lagen ger regeringen möjlighet att helt utan riksdagsbeslut begränsa mötesfriheten för att förhindra smittspridning, eller ”farsot” som det heter i lagtexten.
När justitieminister Morgan Johansson meddelade att allmänna sammankomster inklusive demonstrationer med femhundra personer eller fler förbjuds var det första gången någonsin som undantaget användes.
– När allt kommer omkring så finns inget viktigare än liv och hälsa, sa Morgan Johansson när beslutet meddelades i onsdags.
Invändningarna har varit få. Men journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tycker att viss eftertanke är på sin plats.
– Det är inte helt oproblematiskt. Skulle en smitta sammanfalla med omfattande demonstrationer skulle man kunna tänka sig att en regering utlyste ett sådant här förbud för att komma åt upprorsmakarna, säger han.
Samtidigt betonar han att det handlar om att väga olika samhällsintressen mot varandra och att ett sådant här beslut inte får ta hänsyn till vem som står bakom en sammankomst eller till vad syftet är med den.
– Det här beslutet träffar såväl nazister som socialdemokratiska förstamaj-firare, säger Nils Funcke.
I slutändan gäller det att medborgare är beredda att försvara demokratiska rättigheter ifall en regering skulle inskränka dem för att stärka sin egen makt, menar han.
– Då får man vid Gud hoppas att det finns tillräckligt många som ställer upp.
