Omkring 300 gruvarbetare har gått ned i gruvan i Kiruna för att undersöka förödelsen efter det rekordstora skalvet på måndagsmorgonen. Själva gruvproduktionen står dock stilla tills vidare.
Gruvskalvet i LKAB:s gruva i Kiruna som inträffade vid 3-tiden natten till måndag, med magnituden 4,1, var rekordstort. Nu försöker gruvbolaget överblicka skadorna.
Under måndagen gick först bergmekaniker ned i gruvan, berättar Tina Benson, kommunikationschef på LKAB. Nu är det gruvarbetarnas tur.
– Vi håller på att besiktiga områdena i gruvan. Medarbetare har åkt ned för att titta över sina arbetsplatser, säger hon.
Sedan 6-tiden i morse finns nu omkring 300 personer nere under jord. Det pågår dock ingen produktion i gruvan, de 300 ska undersöka hur stora skadorna är efter skalvet.
Samtidigt pågår fortfarande seismisk aktivitet i berget efter det stora skalvet. Enligt seismologen Björn Sund i Uppsala var det mycket efterskalv under måndagen.
– Det är fortsatt aktivitet, men det har gått ned betydligt jämfört med i går. Det är inte något som har känts av i Kiruna, annat än kanske något under natten.
Säkerhetstänk
Anders Elenius, ordförande i Gruvtolvan i Kiruna som organiserar gruvarbetarna, är inte orolig för säkerheten.
– Vi har skickat ned folk till verkstäder och matsalar, och försöker komma åt att se hur det ser ut. Men vi går inte in där seismiken bråkar, säger han.
Han förklarar att de litar på de bergmekaniker och de ”skrotare”, det vill säga personal som tar bort löst berg och säkrar tak och väggar, som nu varit nere och inspekterat.
– När de säger att det är okej så måste vi lita på dem. Vi har ett jäkla säkerhetstänk, säger Anders Elenius.
LKAB ska under dagen fortsätta undersökningarna.
– Vi har nu avstämningar var tredje timme, säger Tina Benson.
Levebrödet i Kiruna
Frågan är om det stora skalvet hotar gruvdriften på sikt. LKAB meddelade för ett och ett halvt år sedan att malmkroppen i Kirunagruvan såg annorlunda ut än man trott – tunnare och mindre i ena änden, och med en osäker utbredning i den andra, vilket gör att brytningen måste ske längre ned.
– Ja, vi går djupare. Men jag hoppas att inte brytningen äventyras. Det är vårt levebröd häruppe. Vi har 2 000 anställda i en kommun på 20 000 personer. Det skulle ha klart förödande effekter att lägga ned.
Samtidigt håller hela Kiruna på att flyttas på grund av sprickbildning efter brytningen. Stadsflytten har på senare tid orsakat konflikter mellan LKAB och kommunen.
Anders Elenius ställer sig som facklig företrädare på bolagets sida.
– Kommunen gör sitt för att vi inte ska få flytta. Och det är stora bekymmer. Vi får inte de tillstånd som krävs. Det blir inget bra.
Han hoppas nu att det stora skalvet inte ska lägga ännu ett bekymmer till LKAB:s framtid.
