Jämställdhetsarbetet fick en tillfällig skjuts framåt av metoo. Men vad hände sen? Det och andra frågor tar tongivande debattörer upp i den nya antologin Det feministiska löftet.
Med både en regering och en utrikespolitik som betecknar sig som feministisk – hur går det för jämställdhetsarbetet i vårt samhälle? Och hur kan arbetarrörelsens feministiska mål bli till verklighet?
Det är något som till exempel vår tidigare utrikesminister Margot Wallström och socialdemokraternas europaparlamentariker Jytte Guteland skriver om i antologin Det feministiska löftet, som ges ut av ABF och LO.
Facklig feminism, enligt LO, är ”att se hur arbetsliv, familjeliv och omsorgsarbete hänger ihop och påverkar varandra.”
– Inom arbetarrörelsen pratar vi ofta om ”det fackliga löftet”, att vi håller ihop för att gemensamt skapa bättre villkor. För oss är det feministiska löftet ett arv från tidigare jämställdhetskamper, men också ett handslag mellan arbetarrörelsens olika grenar och enskilda kvinnor och män. Alla ska ha rätt till ett bra liv på samma villkor, säger Berit Müllerström i ett pressmeddelande.
Hon är andre vice ordförande inom LO och en av initiativtagarna till antologin. I en intervju med tidningen Arbetet konstaterar hon:
– LO-kvinnorna är de som har det tuffast i alla bemärkelser både när det gäller lön, arbetsvillkor, pension och annat.
Om en knapp månad går Berit Müllerström i pension. Hon valdes in i LO-ledningen 2016.
Och enligt tidningen Arbetet sa hon då att hon varit arg på ojämställda löner ända sedan 1977 – när Berit Müllerström började att arbeta som vårdbiträde.
