Se vattnet i din trädgård som en resurs. Led exempelvis ett stuprör till en regnvattentunna eller en rabatt. Mer komplicerat än så behöver det inte vara, föreslår experterna Kristina Hall och Nina Steiner.
Värmeböljan sommaren 2018 och de senaste årens häftiga skyfall har knappast undgått någon. Å ena sidan torka, å andra översvämningar. Det är tvära kast med en gemensam nämnare: vatten.
Den globala uppvärmningen har delvis stressat fram extremvädret. Men att det byggs allt tätare spelar också stor roll. Ofta medför det att gröna ytor försvinner och därmed blir platsen sämre på att ta hand om såväl värme som riklig nederbörd.
– Det är viktigt att hjälpa till och avlasta ledningsnätet. I synnerhet nu när det börjar regna mer och mer i och med klimatförändringarna, säger Kristina Hall.
Hon är dagvattenexpert på VA Syd, en kommunal organisation med inriktning på miljösmarta lösningar i samhällsbygget. Med de skånska kommunerna Burlöv, Eslöv, Lomma, Lund och Malmö har man en halv miljon kunder och är en av landets största organisationer för vatten och avlopp.
– Att se vatten som en resurs är jätteviktigt, säger kollegan Nina Steiner, som är kommunikatör.
Plana ytor
Men att se flödet som en tillgång är lättare sagt än gjort. Översvämningar kan uppstå i ett stadskvarter såväl som i ett villa- eller fritidshusområde. Har man huggit ned träd för att skapa plana, lättskötta ytor med till exempel asfalt eller sten finns det risk att det orsakar översvämning. Eller så kanske man ofrivilligt bidrar till att grannen plötsligt får en sjö på sin tomt.
Många tar trädgården för given och tänker inte på att om man kanske har ett ledningssystem som lades för kanske 40–50 år sedan. Det är inte anpassat för stora ytor med exempelvis tätt lagd marksten.
– Tänk mer mjukt och grönt, mindre hårt. Stenlägg inte hela trädgården utan odla så mycket växtlighet som möjligt, så att vattnet har någonstans att sippra ned i jorden och kan sugas upp, säger Nina Steiner.
För att ta hand om regnvattnet kan man som enskild trädgårdsägare göra både mycket och lite. Börja med stuprännorna, föreslår Nina och Kristina. Såga av ett stuprör och sätt dit en utkastare som leder vatten till en regnvattentunna. Det är en behövlig källa att ösa ur vid torrare dagar.
– Ha alltid ett lock på. Dels för att inte smådjur eller i värsta fall små barn ska trilla i, dels för att växter och löv kan surna och myggor kläckas, säger Nina Steiner.
Regnrabatt
En del klär in sina tunnor i färgglada mönster. Andra gör vackra ränndalar av tegel eller murad sten. Ytterligare några skapar regnrabatter. De görs med makadam underst, fiberduk och porös jord över som på ett effektivt sätt släpper igenom nederbörd. Det uppskattas av närliggande buskar och träd.
Att ha koll på hur vattnet rinner är ett annat tips. Ta reda på hur dina ser ledningar ut. Och hur lutar tomtytan i förhållande till huset.
– Se till att du har en lutning från huset så att vattnet inte rinner in den vägen. På samma sätt som man kollar att taket inte läcker, ser man till att ens ledningssystem fungerar, säger Kristina Hall.
Många tänker inte på att det är onödigt att använda prima dricksvatten till bevattning. Men att hushålla är delvis en generationsfråga, menar Nina Steiner och Kristina Hall.
– Den äldre generationen säger när vi är ute och håller föredrag: ”Men så har vi alltid haft det. Det här är inget nytt utan snarare så det var förr”, säger Kristina.
Steg för steg
Yngre åhörare blir ibland så peppade av Kristinas och Ninas föreläsningar att de vill ta vara på vattnet på en massa finurliga sätt. Varje fastighetsägare får sätta sin ribba.
– Det här är något enkelt och inte komplicerat. Man behöver inte göra om trädgården på en gång utan man kan ställa dit en regnvattentunna till att börja med. Nästa sommar gräver man kanske om någonstans. Ta det steg för steg, säger Nina och inflikar att det kan passa den kommande “hemestern”.
I Lund och Malmö, Kristina Halls och Nina Steiners två största arbetsområden, finns en stor möjlighet hos privata fastighetsägare, som äger 70 procent av marken i de båda kommunerna.
– Det här är ett tillsammansprojekt. Ju mer vi kan hjälpas åt att göra plats för vattnet, desto bättre. Om vi alla gör lite grand, gör det mycket i längden. Varje droppe räknas, säger Nina Steiner.
