Radar · Migration

Bristande hänsyn till trauma i asylprocessen

Civil Rights Defenders kritiserar den svenska asylprocessen för att misslyckas med att personer med funktionsvariation får en rättssäker prövning, som tar hänsyn till deras särskilda behov.

Sverige misslyckas med att leva upp till FN:s funktionsrättskonvention i asylprocessen, enligt Civil Rights Defenders. Organisationen har nu lämnat in en anmälan mot Sverige till FN:s funktionsrättskommitté.

Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders anmäler Sverige till FN:s funktionsrättskommitté. Enligt organisationen har deras klient, en ung man med posttraumatiskt stressymptom (PTSD), genomgått en asylprocess med stora brister. Sverige har misslyckats med att anpassa den unga mannens asylprocess utifrån de specifika behov som diagnosen medför.

– Det ligger i symptombilden för PTSD att det kan vara svårt för personen att berätta sammanhängande om tidigare händelser. Särskilt när det rör traumatiska händelser som har lett till att personen flytt från sitt ursprungsland, säger Tilda Pontén, jurist på Civil Rights Defenders.

Bevisbördan kan bli för stor för individen om inte processen anpassas. Det innebär i sammanhanget att det blir för svårt för personen, i det här fallet den unga mannen, att bevisa sitt behov av skydd om inte asylprocessen utformas på ett sätt så den tar hänsyn till sjukdomsbilden. Det kan i sin tur leda till att det finns risk för avslag – trots att personen har behov av skydd.

CRD:s klient var minderårig när han kom till Sverige och idag är han 20 år gammal. Migrationsverket har tagit del av läkarintyg där diagnosen PTSD och de särskilda behov den innebär beskrivs. Men handläggaren uppgav vid asylutredningen att hen inte tittat på läkarintyget.

– Det är ett tydligt exempel på att Migrationsverket inte ens är medvetna om att personen som ska komma på asylutredning har en funktionsnedsättning som kan göra det svårare att berätta sin historia, inklusive sina asylskäl, säger Tilda Pontén.

Strukturellt problem

Sverige har skrivit under FN:s funktionsrättskonvention är bunden att följa den. Konventionen ska se till att personer med funktionsvariationer ges samma möjligheter och rättigheter som andra. Om inte anpassning görs och hänsyn tas kan de här personernas mänskliga rättigheter kränkas, som i det aktuella fallet rätten till asyl.

CRD anser att Sverige ofta misslyckas att leva upp till funktionsrättskonventionen i asylprocesser. Enligt CRD rör det sig om ett strukturellt problem där personer med funktionsnedsättningar, exempelvis PTSD, tvingas genomgå rättsosäkra asylprövningar.

– Det är ett generellt problem i det svenska asylsystemet att det inte görs tillräcklig anpassning till personer med funktionsnedsättning. Inklusive posttraumatiskt stressymptom. Det här är diskriminerande för en redan utsatt grupp och kan strida mot rätten till asyl i det enskilda fallet, säger Tilda Pontén, och fortsätter:

– Posttraumatiskt stressymptom, PTSD, är förhållandevis vanligt bland asylsökande och det finns olika grader. Men det är allmänt känt bland asylsökande och asylrättsjurister att det finns ett strukturellt problem i asylsystemet då man inte tillräckligt anpassar processen efter det behov som finns.

I Migrationsverkets bedömning av klientens asylansökan står det att det finns brister gällande tillförlitligheten i berättelsen. Migrationsverket var medvetna om klientens PTSD – men beskrev inte hur de tagit hänsyn till det.

– Vi förstår att det finns utmaningar för Migrationsverket – men man behöver beskriva i motiveringen på vilket sätt man identifierat konsekvenser av PTSD, eller de svårigheter det medför,  och hur man tagit hänsyn till dem. Det här är något som inte görs i vår klients fall, säger Tilda Pontén.

Har ni några konkreta förslag på åtgärder som måste göras?

– Migrationsverket behöver sätta fokus på den här frågan. Migrationsverket behöver för det första mer resurser så man möjliggör mer tid och mer kompetens för handläggare och beslutsfattare att identifiera asylsökande med PTSD, för att därefter kunna anpassa en handläggningsprocess utifrån de behov som finns, säger Tilda Pontén.

Inget stöd finns att få

FN:s funktionsrättskonvention skrevs under av Sverige 2007. Konventionen ska säkerställa att personer med funktionsvariationer garanteras samma rättigheter som alla andra individer. Kopplat till konventionen finns FN:s funktionsrättskommitté. Om en stat inte lever upp till konventionen kan ett klagomål lämnas till kommittén som kan ge kritik och föreslå åtgärder.

Tilda Pontén och Civil Rights Defenders hoppas nu på att FN:s funktionskommitté ska rikta kritik mot Sverige för hanteringen av deras klients asylansökan. Men också mot den svenska asylprocessen i stort – eftersom problemet enligt dem är strukturellt.

I det aktuella fallet har den asylsökande unge mannen fått uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Han har gått programmet språkintroduktion – som inte leder till en gymnasieexamen. För att efter studierna få förlängt uppehållstillstånd krävs ett fast jobb inom sex månader. Annars kommer han att utvisas. Men på grund av sin funktionsnedsättning, PTSD, är han inte arbetsför.

I Afghanistan, dit han om han utvisas kommer skickas, finns det ingen möjlighet i praktiken för honom att få den hjälp och rehabilitering som krävs, enligt CRD och juristen Tilda Pontén:

– Den andra delen som vi tar upp i vår anmälan, förutom den anpassning som inte gjorts, är att Migrationsverket och migrationsdomstolen inte tar hänsyn till klientens allvarliga PTSD i sin bedömning av skyddsbehovet.

– Detta trots att PTSD:n enligt oss är en kärnomständighet som gör att han har väldigt svårt att klara sig i en situation av väpnad konflikt, som Migrationsverket anser att större delen av Afghanistan utgör, säger Tilda Pontén.

Syre har sökt Migrationsverket för en kommentar om hur de arbetar för att säkerställa rättssäkra asylprocesser för personer med funktionsvariation, samt vad de har att säga om kritiken från Civil Rights Defenders. Men i skrivande stund har vi inte fått svar.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV