Förra sommaren fick en parlamentarisk kommitté, migrationskommittén, i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktigt hållbar migrationspolitik för Sverige. Den framtida migrationspolitiken ska enligt regeringsuppdraget ”vara human, rättssäker och effektiv”. Arbetet har till stor del kretsat kring att integrationen inte fungerat och hur man ska kunna minska invandringen till Sverige. Men kommitténs arbete och uppdrag har inte utgått från etablerad vetenskap, enligt Asylkommissionen vid Linköpings universitet.

Initiativtagare till Asylkommissionens arbete är Sanna Vestin från Flyktinggruppernas riksråd (Farr) och Anna Lundberg, professor vid Linköpings universitet. Projektet är ett unikt samarbete mellan forskare, civilsamhälle och personer med egen erfarenhet av att söka asyl Sverige.

– Man har helt enkelt ställt fel frågor och gett fel uppdrag, säger Anna Lundberg.

Den 27 augusti 2019 fick Anna Lundberg och två medsökande docenter 1,4 miljoner kronor från forskningsrådet Formas till ett projekt för insamling av forskningsdata för kommissionen. Totalt 62 experter bidrar till Asylkommissionen, varav många med pågående egna forskningsprojekt.

Alternativt skuggdirektiv

Asylkommissionen har sedan dess tagit fram ett alternativt skugg-
direktiv som lämnades till regeringen och migrationskommittén i juni i år. I skuggdirektivet tar kommissionen upp vad regeringen egentligen borde ha gett den parlamentariska kommittén för uppdrag.

Det alternativa uppdraget sammanfattas i fem punkter: analysera konsekvenserna för människor på flykt av de senaste årens förändringar i regelverket, ta reda på orsakerna till att människor flyr och varför människor blir papperslösa, säkra att asylsökande och deras familjer får tillgång till sina rättigheter, stärk rätten till familjeliv och privatliv och att identifiera framgångsfaktorer i syfte att förstärka och förbättra mottagandet.

– Vårt skuggdirektiv är ett försök att lyfta fram den forskning som i dag finns på asyl- och flyktingpolitikens område men som inte vi kan se något spår av i de direktiv som regeringen har gett till den parlamentariska kommittén, säger Anna Lundberg till Syre.

– Det är viktigt att hålla isär det här – Asylkommissionens skugg-
direktiv är inte ett alternativ till lagförslag utan det är ett alternativ till vad regeringen borde ha gett kommittén för uppdrag, fyller Sanna Vestin i.

Ett omöjligt uppdrag

Något som också har gjort det svårt för kommittén är att konsekvenserna av den tillfälliga lagen inte har utvärderats.

– Det gör att kommittén egentligen inte vet vad för konsekvenser de förväntade lagförslagen kommer ha. Det är ju förväntat att mycket av den tillfälliga lagen nu kommer permanentas, säger Anna Lundberg.

Hon menar att det hade gått att involvera det i arbetet eftersom den tillfälliga lagen nu gällt i nästan fem år. Det finns forskning, rapporter från civilsamhället och erfarenheter att luta sig emot för att göra en konsekvensanalys. Men istället har det varit stort fokus på frågor som volymmål, tillfälliga uppehållstillstånd och andra sakfrågor under kommitténs möten.

– Det har både skymt sikten och också omöjliggjort en ordentlig diskussion av effekterna av kommande lagförslag. Det är naturligtvis problematiskt, säger Anna Lundberg.

– Kommittén borde systematiskt ha försökt titta på framgångsfaktorer, för det går faktiskt ganska bra för Sverige, i syfte att förstärka och förbättra mottagandet. Nu handlar hela diskussionen om hur vi ska minska – men hur ska vi förbättra? Det var ju det vi skulle göra när vi tog ett andrum, säger Sanna Vestin.

Asylkommissionen har under arbetet med att ta fram skuggdirektiv tittat på befintlig forskning, rapporter från civilsamhället, rättsliga instanser och uttalanden från internationella organ som rör utvecklingen i Sverige på asylområdet de senaste åren. Underlaget visar att den tillfälliga lagen försvårat för asylsökande och försvårat etableringen. Barn hör till dem som drabbats hårdast. Men uppdraget till migrationskommittén har inte inkluderat att ta detta i beaktande under arbetet med kommande lagstiftning.

Hårdare tolkning

Asylkommissionen har också kunnat se en annan förskjutning de senaste åren: inte bara har lagen blivit mer restriktiv utan också tolkningen. Både från migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och gällande sakomständigheter i enskilda fall. Bevisbördan för den enskilda individen har exempelvis ökat.

De snabba lagändringarna har också skapat stor förvirring i och med att kategoriseringen av människor och deras olika rättigheter, beroende på vad för tillstånd och status de har, ökat i rask takt.

– Det är en enorm trappa som man kan snubbla på och som vårdpersonal plötsligt ska behöva ta ställning till – vad har den här personen för rättigheter? säger Sanna Vestin.

Barn och unga svälter

Något Asylkommissionen också sett är att civilsamhällets roll har förändrats. Ansvaret för basala välfärdsrättigheter har flyttats över på civilsamhället när andra samhällsfunktioner, som socialtjänst och kommunalt nödstöd, blivit allt mer undflyende. De som får stöd från olika formella trygghetssystem i samhället har blivit färre.

Åtstramningarna har pågått under en längre period. I dag finns det barn och unga som svälter i Sverige. Civilsamhället ser ofta till att de får mat för dagen, eller husrum för natten.

– Det innebär en stor konsekvens för civilsamhället och vad de kan göra, säger Anna Lundberg.

De pekar också på vilka enorma slitningar det kommer bli när människor med tillfälliga uppehållstillstånd börjar utvisas i stor skala längre fram. Om det blir stadigvarande fred i Syrien, till exempel. Vissa delar av samhället har redan skakats av hur de ensamkommande barnen behandlats och av de så kallade kompentensutvisingarna.

– Snacka om slitningar det kommer bli när vi ska börja utvisa människor som har haft tillstånd i si och så många år. Det är själva anledningen till att vi har tidsbegränsade tillstånd istället för permanenta – att de ska kunna dras in, säger Sanna Vestin.

Migrationsministern svarar på kritiken

Hur bemöter regeringen den kritik som riktas mot migrationskommitténs uppdrag från Asylkommissionen? Och hur har regeringen utgått från relevant forskning och kunskap när den utformade uppdraget? Justitie-
och migrationsminister Morgan Johansson (S) svarar på kritiken från Asylkommissionen via presskontakt:

– Direktiven till utredningen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. I den beredningsprocess som föregår regeringsbeslut, oavsett politikområde, används all den samlade expertis som finns tillgänglig inom Regeringskansliet och som har tillgång till en mängd informationskällor, inklusive forskning. I direktiven har regeringen tydligt angett att utredningen i sin tur ska ta del av forskning på området.

Den tillfälliga lagen har inte utvärderats. Varför? Kan ni se några risker med det? Hur påverkar det uppdraget och möjligheten att ta fram en ny långsiktig, och hållbar migrationspolitik?

– Den tillfälliga lagen har varit föremål för en omfattande debatt. Både vid dess tillkomst och vid dess förlängning gjordes också i sedvanlig ordning en konsekvensanalys som redovisas i förarbetena till lagen. Inom ramen för den parlamentariska kommittén har riksdagens samtliga partier utifrån sina respektive perspektiv getts omfattande möjligheter att delge sina bedömningar av den ordning som har gällt, och den som man anser bör gälla fram­över. Regeringen får mot denna bakgrund ett gediget underlag inför den fortsatta beredningsprocessen och utformandet av en permanent ordning.

Läs även: Nya lagen: ”Migrationskommittén har inte lyssnat på civilsamhällets kunskap” (artikel från 7 september 2020).