När Försäkringskassan nekar någon sjukpenning anser de att personen har arbetsförmåga. Men nästan hälften av de som fått avslag hade ett år senare inget arbete som de kunde försörja sig på och 28 procent jobbade inte alls. Det visar en ny rapport som myndigheten själv har gjort.
Vad händer med utförsäkrade människor som nekas sjukpenning? Den frågan har Försäkringskassan sökt svar på i en ny studie som gjorts på uppdrag av regeringen, rapporterar tidningen Arbetet.
Resultatet visar att endast 57 procent av de som nekats sjukpenning hade ett arbete som de kunde försörja sig på, året efter att de fått avslag.
"Normalt förekommande arbete"
När Försäkringskassan beslutar om en person har rätt till sjukpenning eller inte, prövar de personens arbetsförmåga. Anser myndigheten att personen har arbetsförmåga, nekas denne sjukpenning. De första 180 dagarna prövar Försäkringskassan personens arbetsförmåga mot personens arbetsgivare. Myndigheten bedömer alltså om personen klarar av att jobba på sin tidigare arbetsplats – eller inte.
Men efter dag 180 prövas i stället arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden och myndigheten kan således bedöma att personen skulle kunna utföra ett annat ”normalt förekommande arbete” som finns på arbetsmarknaden.
Försäkringskassan behöver i sin bedömning inte ta hänsyn till hur stora möjligheter den enskilde i realiteten har att kunna få ett sådant jobb, exempelvis utifrån ålder och utbildning. Arbetsuppgifter som den sjukskrivna skulle ha möjlighet att utföra vid ett ”normalt förekommande arbete” behöver heller inte specificeras.
Det är denna grupp, som nekats sjukpenning mellan dag 180 och 365 under en fyramånadersperiod mellan 2018 och 2019, som myndigheten har granskat i den nya studien.
Lägre inkomst än innan sjukskrivningen
Året efter att de hade nekats sjukpenning hade endast strax över hälften, 57 procent, en arbetsinkomst som de kunde försörja sig på, vilket av myndigheten definieras som en årsinkomst på minst 120 000 kronor, varav 75 procent av det i arbetsinkomster.
Av rapporten framgår också att denna grupps medelinkomst sjönk med drygt 41 000 kronor, jämfört med året innan de blev sjukskrivna. Resterande 43 procent hade inget arbete eller ett arbete som de inte kunde försörja sig på.
”Våra resultat visar att intentionerna om återgång i arbete eller omställning inte uppfylls för alla som har nekats sjukpenning”, skriver rapportförfattarna och fortsätter:
”Det är kanske heller inte rimligt att förvänta sig, men samtidigt har ju Försäkringskassan bedömt att personerna har en arbetsförmåga”.
Stora konsekvenser för levnadsstandarden
Av rapporten framgår att hela 28 procent inte jobbade alls ett år efter avslaget och 15 procent jobbade så lite att de inte kunde försörja sig på arbetsinkomsten. Snittinkomsterna i den här gruppen sjönk med 86 300 kronor per år eller 31 procent jämfört med året innan personerna blev sjukskrivna, något som sannolikt får stora konsekvenser för dessa personers ekonomi och levnadsstandard, skriver rapportförfattarna.
Enligt Försäkringskassan befinner sig många i den här gruppen i en ”omställning”, då de är inskrivna hos Arbetsförmedlingen eller studerar. Men så många som en av tio personer som nekats sjukpenning varken arbetade eller befann sig i en så kallad omställningsprocess.
Försäkringskassan själv menar att kravet på omställning kan vara en stor utmaning för den enskilda och personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden redan före sjukskrivningen kan ha särskilt svårt att återgå i arbete eller ställa om och byta arbete.
”En del av svårigheten handlar om att det finns en diskrepans mellan den trygghet medborgarna förväntar sig från Försäkringskassan och det stöd som vi faktiskt får ge.”, skriver myndigheten.
