”Det senaste uttalandet från Chris Krebs om säkerheten i valet 2020 är mycket felaktigt, eftersom det har förekommit omfattande oegentligheter och bedrägerier,” skriver Trump på Twitter.

Som chef för Cisa, den myndighet som är ansvarig för cybersäkerhet i USA, skrev Krebs i förra veckan ett uttalande tillsammans med en lång rad högt uppsatta säkerhetsansvariga inom amerikanska myndigheter, där de sade att presidentvalet 2020 var det säkraste i USA:s historia.

”Vi vet att det förekommer flera ogrundade påståenden och möjlig desinformation om valprocessen, men vi kan försäkra er om att vi har det största förtroende för vårt valsystems säkerhet och integritet. Det borde ni också ha”, skrev de bland annat.

Christopher Krebs var då öppen med att han trodde att han skulle få sparken av Donald Trump.

Efter pandemin kämpade Sankt Görans sjukhus med personalflykt som ledde till att majoriteten av sjuksköterskorna på ortopedklinikens vårdavdelningar var från bemanningsbolag. Det gjorde att kostnaderna ökade och det blev svårare att upprätthålla rutiner. Men när ortopeden lockade med arbetstidsförkortning fick de många fler sökanden. 

Idén till arbetstidsmodellen där sjuksköterskorna jobbar 80 procent med heltidslön (vilket i praktiken innebär en extra ledig dag i veckan), kom delvis från sjuksköterskegruppen. Upplägget innebär att det behövs lite fler sjuksköterskor men är trots det avsevärt billigare än hyrpersonal. Det ekonomiska argumentet fick sjukhusledningen att godkänna ett tvåårigt pilotprojekt, med start under hösten 2023, skriver Vårdfokus.

Nu hoppas ortopeden att sjukskrivningar ska minska och att såväl vårdkvalitet som produktivitet går upp när personalen får bättre återhämtning.

– Jag får en helt annan livsbalans och återhämtning. Jag orkar mer när jag är på jobbet, jag kan ge bättre vård, säger sjuksköterskan Nasrin Soltani vid ortopeden.

Carbon capture (CCS) har blivit en teknik som fått stor uppmärksamhet under COP28 i Dubai. Genom att fångs in koldioxid vid skorstenarna för att sedan begrava den under mark, ska väthugasen göras ofarlig. Tekniken spelar också en roll i IPCC.s klimatscenarier för hur vi ska klara klimatomställningen – och i Sverige planeras för flera stora anläggningar. Men frågan är hur stor roll den ska och kan spela. 

Enligt non profit organisationen Center for international environmental law (CIEL) deltar ett växande antal lobbyister som representerar tekniken, i klimattoppmötena. I år är det frågan om 475 enligt siffror som organisationen tagit fram för tidningen The guardian. 

Tekniken är oprövad i stor skala och förhoppningen om att det ska gå att applicera i stor omfattning, riskerar att fördröja klimatomställningen, samtidigt som teknikens löften – kan visa sig omöjliga att infria, enligt kritiker.

– Den kraft med vilken fossilbränsleindustrin och deras allierade kommer till Dubai för att sälja idén att vi kan ”fånga upp” eller ”hantera” deras koldioxidföroreningar är ett tecken på deras desperation. CCS är fossilbränsleindustrins livlina och det är också deras senaste ursäkt och förhalningstaktik, säger Lili Fuhr vid CIEL.

Enligt tidningen har inflytandet från olje- och gasindustrin på COP28 aldrig varit större. Totalt rör det sig om 2456 lobbyister, där en av de största grupperna arbetar för att CCS ska implementeras i större skala. Frågan om vilken roll CCS ska spela är också en av de stora stridsfrågorna i diskussion kring den översyn som sker under COP28 av klimatarbetet, inför att klimatplanerna ska uppdateras 2025. Stora olje- och gasproducerande länder som Norge, USA, EU och Saudiarabien anklagas för att blockera en överenskommelse om att fasa ut fossila bränslen, för att istället hänvisa till ”abated” fossilbränslen, det vill säga fossilbränslen där koldioxiden inte fångats in. 

Efter en överenskommelse på COP28 mellan flera länder, däribland Japan, Danmark, EU, Canada och Egypten, har länderna som mål att lagra 1,2 ton koldioxid till 2030. Något som The guardian skriver enbart står för 3 procent av utsläppen 2022. 

Det blir allt vanligare att studera längre fram i livet, och många gör det för att få ett yrke som de vill ha, skriver CSN i ett pressmeddelande.

På tio år har antalet studerande i åldern 47-60 år ökat med hela 64 procent, visar en undersökning från den statliga myndigheten. Samhällsutvecklingen och höjd åldersgräns för att få studiemedel ser CSN som bidragande orsaker. Och kvinnor dominerar stort bland dem som väljer att utbilda sig i övre medelåldern.

Under andra halvåret 2022 studerade till exempel nästan 10 000 kvinnor i åldersgruppen med studiemedel, jämfört med 3 400 män.

Alla som tar studiemedel i åldersgruppen 47–60 år har ökat med 130 procent.

Fler kan söka studiemedel

Man kan sedan 2022 få studiemedel till och med det år man fyller 60. Men andelen äldre är fortfarande låg jämfört med yngre.

– Det finns flera orsaker till detta. Enligt regelverket ska ett studielån vara återbetalt det år man fyller 64, och då blir tiden att betala tillbaka kortare ju äldre man blir. Dessutom begränsas antalet veckor som man kan låna pengar med stigande ålder. Några har säkert också studerat tidigare i livet och kanske redan har en studieskuld som de inte vill öka på, säger Sofia Lennerth, analytiker på CSN.

I CSN:s undersökning uppger majoriteten att de studerar för att det krävs en utbildning för det som de vill arbeta med. Många svarar också att de studerar för att byta yrke.

Vanligaste utbildningarna bland de i åldern 57–60 är fristående kurser, pedagogikutbildningar eller utbildningar inom hälso- och sjukvård.