Det långsiktiga arbetet får stå tillbaka framöver, befarar biståndsorganisationer. Detta eftersom coronapandemin ökar de akuta behoven. Att biståndet kopplas till bruttonationalinkomsten kan dessutom innebära mindre pengar.
I förra veckan gav regeringen biståndsmyndigheten Sida i uppdrag att utreda hur det svenska biståndsarbetet ska se ut efter coronapandemin för att göra mest nytta.
– I flera utvecklingsländer riskerar människor inte bara att drabbas av covid-19 utan också av matbrist och av en kraftigt försämrad ekonomi till följd av krisen. Det svenska biståndet måste ställa om för att effektivt möta både de akuta behov och de risker vi ser på sikt, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP) i ett pressmeddelande.
Redan nu har Sidas generaldirektör Carin Jämtin flaggat för att man kommer behöva höja anslaget till det humanitära biståndet, det som syftar till att möta människors akuta behov av exempelvis mat och mediciner. Bland biståndsorganisationer finns nu en oro för att det långsiktiga utvecklingsarbetet kommer att drabbas.
— Det är viktigt att vi styr om för att möta de akuta humanitära behoven som uppstått i och med krisen, men det är lika viktigt att vi fortsätter att satsa på det långsiktiga utvecklingssamarbetet för att se till att världen står bättre rustad inför nästa kris, säger Anna Tibblin, generalsekreterare för We effect, till tidningen Omvärlden.
Den sammanlagda svenska biståndsbudgeten kan komma att minska nästa år. Sverige har som mål att en procent av bruttonationalinkomsten ska gå till bistånd och eftersom ekonomin väntas minska till följd av coronapandemin kan det påverka anslaget.
Biståndsminister Peter Eriksson har tidigare uttryckt att han inte ser politiska förutsättningar för att skjuta till ytterligare pengar till biståndet. I mars sa han till Omvärlden att ”vi får vara nöjda om vi får behålla enprocentsmålet”. Bland oppositionspartierna vill Moderaterna minska anslaget till 0,7 procent av BNI och Sverigedemokraterna halvera biståndet.
