Radar · Integritet

Fler barn och unga vräks

Barn som vräkts eller med tillfälligt boende önskade mest av allt ett hem, enligt BO (Inget rum för trygghet – barn och unga om vräkningar och hemlöshet, 2016).

En av tre barnfamiljer vräks på grund av en hyresskuld. Det drabbar barnen hårt – och nu ökar vräkningarna.  ”Jag känner stor oro över den senaste tidens utveckling, där både antalet barn som vräks och hemlösheten ökar”, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin.

2019 drabbades 467 barn av vräkningar. Det är 19 fler barn än 2018Enligt en analys från Barnombudsmannen, DO, och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Mucf, ökar både antalet unga som vräks och barn som berörs av vräkning.

– Barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och som riskerar vräkning befinner sig i extremt utsatta situationer. Inget barn ska vräkas till hemlöshet. Det finns också ett stort mörkertal av barn utan tryggt boende, exempelvis barn som bott på skyddade boenden, i bostäder med korttidskontrakt, rivningskontrakt eller i bostäder med andra tredje eller fjärdehandskontrakt. Socialtjänsten behöver arbeta förebyggande, garantera akut hemlösa familjer, till exempel de som vräks, ett långsiktigt boende som är tryggt samt följa upp dessa familjer, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman, i ett pressmeddelande.

Skuld under 10 000 kronor

Ungefär en tredjedel av vräkningarna av barnfamiljer 2019 orsakades av en hyresskuld på under 10 000 kronor, enligt myndigheterna.

FN:s konvention om barnets rättigheter slår fast att alla barn har rätt till ett tryggt boende. Barns rätt till en ”skälig levnadsstandard som kan tillgodose deras fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling” (artikel 27, barnkonventionen). Familjer och vårdnadshavare som inte kan säkerställa dessa behov, särskilt mat, kläder och bostad, ska få stöd.

Enligt BO, som 2016 träffade barn som vräkts, var gemensamt att de påverkats av att vara utan tryggt boende och eget boende var barnens starkaste önskan.

Färre jobb under pandemin

Trots nollvisionen mot vräkningar av barnfamiljer ökar alltså antalet barn som vräks. Även antalet vräkta unga ökar. Mellan 2012 och 2017 minskade antalet från 243 till 123 personer i åldrarna 18–24 år men 2019 gick siffran upp till 143 personer.

Både DO och Mucf varnar för att coronapandemin ytterligare kan förvärra situationen. Påtvingade avflyttningar av hyresvärden, andrahandsuthyrningar och att tvingas sälja bostaden syns inte i statistiken.

– Coronapandemins effekter på samhällsekonomin innebär att ungas situation på både arbets- och bostadsmarknaden troligtvis förvärras. Många unga riskerar att hamna i en situation utan arbete eller studier, vilket på sikt kan leda till att fler unga hotas av vräkning eller vräks från sina bostäder. Utvecklingen är oerhört allvarlig, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Mucf, i pressmeddelandet.