Radar · Migration

Dystra utsikter för bred migrationsuppgörelse

Migranter vandrar mot den turk- grekiska gränsen i hopp om att komma in i EU i mars 2020.

Utsikterna för en bred politisk migrationsöverenskommelse är fortsatt små.
Orsaken är det stora avståndet mellan Moderaterna (M) och Miljöpartiet (MP).

Att de två partierna skulle kunna ingå i en överenskommelse med framför allt Socialdemokraterna (S) om migrationspolitiken verkade på onsdagen osannolikt.

– Som det ser ut så kommer det att kräva otroligt mycket. Och vi kommer inte att ställa upp på något annat än en mycket stram politik, säger M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergaard.

MP och Vänsterpartiet (V) är de partier som vill ha den mest generösa migrationspolitiken. M, Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) vill ha den stramaste migrationspolitiken.

MP kräver en ”human” migrationspolitik och anser att helheten av de förslag som nu diskuteras i migrationskommittén är alldeles för stram.

–Vi kan inte acceptera en politik som får konsekvensen att barn separeras från sina föräldrar under väldigt många års tid, säger MP:s migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen.

Hon syftar bland annat på förslag om försörjningskrav för anhöriginvandring. Om möjligheterna för att komma överens med M säger Hirvonen.

– Jag uppfattar det som att de i princip utesluter en överenskommelse med MP och det är så klart bekymmersamt.

Svår sits

Klyftan mellan de två partierna sätter Socialdemokraterna (S) i en svår sits. S vill ha en bred överenskommelse om migrationspolitiken som håller över flera val oavsett valresultat.

– Då är det klart att det är viktigt att få med ett stort parti som M på en sådan här uppgörelse också, säger Socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson Rikard Larsson.

S måste dock ta hänsyn till att partiet sitter i regering tillsammans med MP. Det blir den rödgröna regeringen som ska omvandla migrationskommitténs betänkande till en proposition som ska klubbas i riksdagen. Därför är det viktigt att MP är med på en överenskommelse i kommittén.

– Regeringen kan bara lägga fram förslag om man är överens. Så det är en grundförutsättning att alla regeringspartier är med i en uppgörelse om framtidens humana migrationspolitik, säger Annika Hirvonen (MP).

C vill ha med M

Regeringens samarbetspartier Centern (C) och Liberalerna (L) tycker att det är viktigt att M är med i en överenskommelse.

– Centerpartiet ser det som helt avgörande att både S och M är med på en uppgörelse för att den ska vara långsiktigt hållbar, säger C:s migrationspolitiske talesperson Jonny Cato.

L:s migrationspolitiske talesperson Fredrik Malm uppger att L:s mål är en bred överenskommelse och det innebär att både S och M är med.

– Vi är inte i mål ännu och det är stora skillnader mellan partierna, men det finns ljusglimtar också, säger han.

Partiernas representanter uttalade sig efter onsdagens möte i migrationskommittén. Även Socialdemokraternas Rikard Larsson tyckte sig se ljusglimtar. Han hävdar att vissa framsteg har gjorts och att flera partier visat sig villiga att börja röra på sig.

Larsson vill inte nu spekulera i om en uppgörelse utan M men med MP, C och L, skulle räcka för S.

Tanken är att en bred överenskommelse om Sveriges framtida migrationspolitik ska vara nådd om en dryg månad. Kommitténs slutmöte är bestämt till den 23 juli.

Fakta: Förslag på förhandlingsbordet

Tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel.
Flyktingar får tillstånd på tre år, som kan förlängas med tre år.
Alternativt skyddsbehövande får tillstånd på 13 månader, som kan förlängs med två år.
Om permanent uppehållstillstånd blir aktuellt ställs språk-, samhällskunskaps- och försörjningskrav.
Kvotflyktingar får permanent uppehållstillstånd direkt.
Skydd kan även ges av humanitära skäl i 13 månader och kan förlängas med två år.
Även alternativt skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening, men undantas inte från försörjningskrav.
Personer med asylavslag får inte göra ny ansökan förrän om tio år.
Möjlighet att använda elektronisk fotboja på dem som ska utvisas.
Skyldighet att bo på en viss plats för dem som ska utvisas.
Återetableringsstödet för personer som återvänder utvidgas till fler länder.
Riksdagen ska varje år bestämma ett riktmärke för asylmottagandet de närmaste tre åren (volymmål).
Källa: Migrationskommittén
TT