Radar · Arbetskritik

Brister i insatserna mot arbetskraftsexploatering

Riksrevisionen ger staten kritik  i en rapport för att den inte gör tillräckligt för att stoppa arbetskraftsexploateringen.

Statens arbete mot arbetskraftsexploatering får skarp kritik i en ny rapport från Riksrevisionen. Brister finns i alla delar av systemet och beror framför allt på otydlig styrning från regeringen som inte har gett myndigheterna mandat att motverka problemet.

Riksrevisionen skriver i rapporten att exploatering av arbetskraft är ett allvarligt och växande samhällsproblem. Framför allt är det utländska personer som drabbas av till exempel oskäligt låg lön, mycket långa arbetsdagar, farlig arbetsmiljö eller dåliga boendeförhållanden.

Detta gynnar annan annan kriminalitet och snedvriden konkurrens som drabbar seriösa företagare.

Rapporten har tittat närmare på statens insatser mot arbetskraftsexploatering och menar att  det finns brister i alla delar. Framförallt har regeringen varken gett myndigheterna mandat eller tydliga uppdrag för att motverka arbetskraftsexploatering.

– Ett grundläggande problem är att ingen myndighet har överblick över vilka som drabbas och hur många de är. Utan kunskap är det svårt för regering och myndigheter att utforma effektiva insatser, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Dagens regelverk tandlöst

Det befintliga regelverket inte ger ett bra skydd mot exploatering, menar Riksrevisionen. Det är till exempel inte förbjudet för en arbetsgivare att ta betalt för en anställning, kräva tillbaka lön anställd eller att låta anställda bo under dåliga förhållanden. Dessutom leder kontroller från myndigheter sällan till att utsatta arbetstagare får hjälp.

Trots att polisen och andra granskande myndigheter stöter på offer för exploatering vid kontroller leder det sällan till ärenden för vidare utredning om människohandel.

– Det är få ärenden som leder till åtal, och det finns sammanlagt bara tre fällande domar de senaste femton åren. Risken att dömas är näst intill obefintlig, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.

Därför rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ger en samlande myndighet ett övergripande ansvar att samordna arbetet, lämpligen Arbetsmiljöverket som redan har tillträde till landets arbetsplatser och har kompetens på arbetsmiljöområdet.

Dessutom bör en handlingsplan tar fram för att ge tydliga uppdrag och mandat för berörda myndigheter. Offren bör ges skydd och stöd, samt hjälp att kräva ut sin lön och bättre boendestandard.

"Ett grundläggande problem är att ingen myndighet har överblick över vilka som drabbas och hur många de är", säger riksrevisor Helena Lindberg
"Ett grundläggande problem är att ingen myndighet har överblick över vilka som drabbas och hur många de är", säger riksrevisor Helena Lindberg. Foto: Frida Ström

Fakta: Riksrevisionens rekommendationer

– Ge myndigheterna på området tydliga uppdrag och mandat
ta fram en handlingsplan för att samla åtgärderna och möjliggöra uppföljning
se till att lämpliga myndigheter tar fram en process för skydd och stöd till offer, samt information om rätt till goda arbetsvillkor och vart drabbade kan vända sig

–Utreda hur riskgrupper kan få bättre möjligheter att utkräva sin lön och ges rätt till en god boendestandard
utreda om myndigheterna bör utöva tillsyn över arbetsvillkor för utländsk arbetskraft i branscher med ökad risk för arbetskraftsexploatering.
Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att:

– Säkerställa att alla som jobbar med arbetsplatsinspektioner får utbildning om arbetskraftsexploatering och att det finns rutiner för hur potentiella offer ska hanteras.

Källa: Riksrevisionen