”Dagens betyg uppfattas som bestraffande”

Det är regeringens utredare Jörgen Tholin som lämnar ett paket av förslag på måndagen, som främst berör lärare och elever i gymnasieskolan. Det centrala är förslaget att ersätta kursbetygen med ämnesbetyg.

Skillnaden är att ämnesbetyg ger en helhetsbedömning av kunskaperna i ett ämne medan kursbetygen avspeglar insatserna i en specifik kurs – det vill säga i en del av ämnet.

– För mig är det viktigt att eleverna ska få mer tid att utvecklas i ett ämne innan ett avgörande betyg sätts, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) vid en pressträff på måndagen.

Inget sammanhang

Den största svagheten med kursbetygen är att de skapar en fragmentisering, enligt Jörgen Tholin:

– Vi har fått unga människor att se på kunskap som små, små bitar som inte hänger ihop. När vi träffar elever runt om i landet talar de mycket mer om hur man betar av kurser och använder strategier för att få bra betyg än vad man lär sig i skolan, säger han till TT.

På DN Debatt beskriver han också den stress kursbetygen skapar då vart och ett av dem följer med under hela utbildningen. En svag insats i början väger lika tungt i meritvärdet som senare och starkare insatser.

Ett ämnesbetyg kommer i stället att visa vad eleven kan i hela ämnet när den lämnar gymnasieskolan.

”I mer omfattande ämnen får eleverna betyg vid flera tillfällen under studierna i ämnet men det är bara elevens sista betyg som blir det slutgiltiga och som räknas in i meritvärdet”, summerar han.

Många välkomnar

Som en följd kommer gymnasieprogrammen inte längre att vara uppbyggda av kurser, enligt betänkandet. Det är en ganska stor förändring, tillstår Jörgen Tholin.

– Men det är också många lärare som välkomnar det, därför att de ser att de korta kurserna inte är välgörande för lärandet, säger han.

I betänkandet finns också förslag som berör även elever i grundskolan. Det handlar dels om ett ytterligare betyg för underkänt.

– Vi stjäl det system som finns på universitet och högskola, med Fx och F, säger Jörgen Tholin.

I dag ges betyget F till alla som inte klarat kunskapskraven, oavsett hur nära eller långt ifrån de är ett E. Om utredningens förslag blir verklighet ska eleverna som är nära ett godkänt betyg få Fx.

Mer flexibelt

Den andra förändringen som berör både gymnasie- och grundskolan går ut på en mer flexibel och rättvis betygssättning. Med dagens system måste eleven, för att få betyget C, prestera minst C i alla delar.

En enda del med sämre resultat ger ett lägre betyg – även om eleven kanske presterat på A-nivå i en annan del.

”Eleverna upplever att de bedöms utifrån sin sämsta prestation”, skriver Tholin och föreslår att lärarna i stället kunna göra en sammantagen bedömning och sätta det betyg som bäst motsvarar vad eleven kan.

Jörgen Tholin föreslår att dessa två förändringar införs hösten 2022 och att ämnesbetygen införs till hösten 2024.

Välkomnas av L

Liberalernas utbildningspolitiske talesperson Roger Haddad välkomnar förslaget om ämnesbetyg.

– Vi ser att vi behöver underlätta betygsättningen och få bort kursbetygen så att det blir en mer samlad utvärdering av elevernas prestationer under hela gymnasieskolan och inte bara de enskilda momenten, säger han.

Detta är också en av punkterna i januariavtalet, påpekar han, och han bedömer att det finns ett stöd att få igenom förslaget.

– Liberalerna och Centern har gjort upp med regeringen att vi ska utreda det här i syfte att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Däremot är han kritisk till förslaget om ytterligare ett betyg för underkänt.

– Vi menar att det ger helt fel signaler att sänka kraven och sänka ribban. I praktiken menar vi att det här innebär att man sänker nivån för att bli godkänd, säger Roger Haddad.