Grön ekonomi och skarpare klimatpolitik ska bädda för nästa generation, är EU-kommissionens förhoppning. Planerna både välkomnas och ifrågasätts.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lade tung vikt vid klimatet som både mål och metod när hon höll sitt stora tal om läget i unionen i onsdags.
Det handlar om att skapa en bättre miljö, men också att få fart på ekonomin via satsningar på ”grön ekonomi” – ny teknik som kan ge nya arbetstillfällen.
Allt vägleds av löftet om ett klimatneutralt EU år 2050, som nu fått sällskap av en rejäl skärpning av klimatmålen redan till år 2030.
– Jag förstår att det är för mycket för vissa och för lite för andra, men vår förhandsgranskning har visat att ekonomin och industrin kan och vill klara av det här, talade von der Leyen i Bryssel.
"Ett jäkla steg"
Skärpningen till 55 procent, från dagens mål till 40 procent, måste emellertid även godkännas av medlemsländerna, som i flera fall är skeptiska mot att det går för fort. Och i miljörörelsen finns andra som tycker att det fortsatt är alldeles för lite.
”Om badrummet svämmar över måste man stänga av vattnet, inte bara torka upp. Det enda som kan vinna över klimatkrisen är om regeringarna följer vetenskapen – och det misslyckas kommissionen med”, skriver Sebastian Mang från Greenpeace i ett uttalande.
De flesta svenska ledamöterna i EU-parlamentet vill också se en ännu större skärpning av klimatmålen, gärna till 65 procent – men uppskattar ändå att steg tas på vägen.
– För att vara kommissionen så måste man säga att det är ett jäkla steg framåt, konstaterade Fredrick Federley (C) på en pressträff i onsdags.
Nya förslag
EU-kommissionens klimatgeneral Frans Timmermans – förste viceordförande med särskilt ansvar för klimatet – kommer fram till nästa sommar att lägga en rad förslag för att infria målen. På agendan finns allt från att främja renoveringar för bättre energieffektivitet till skärpta utsläppsmål för bilar.
– Det här handlar om att skapa en framtid för mänskligheten. Målet är vad som räknas. Vi kommer att använda alla metoder för att nå dit, lovar han på en presskonferens under torsdagen.
Under kommande månader väntar bland annat en bedömning av när det är dags att införa förbud mot förbränningsmotorer i nyproducerade bilar.
"De rika klarar sig"
Timmermans är samtidigt noga med att de förändringar som krävs måste vara rättvisa. Hänsyn behöver tas till protester, som när till exempel Gula västarna i Frankrike demonstrerade mot höjda bensinpriser.
– Men bara för att det finns sociala risker så kan vi inte bara bestämma oss för att inte göra någonting alls. Det är de mest sårbara i vårt samhälle som förlorar mest i så fall. De rika hittar alltid sätt att klara konsekvenserna, säger Timmermans.
Samtidigt skickar han en tydlig passning till USA:s betydligt mer klimatförändringsskeptiske president Donald Trump.
– Det här är inget som vid något läge bara kommer att kylas ner av sig själv, säger Timmermans i Bryssel.
Fakta: Förändringar till 2030
EU-kommissionen har i en konsekvensanalys beräknat vad som bland annat kommer att krävas för att till år 2030 ha minskat koldioxidutsläppen med minst 55 procent jämfört med år 1990:
* Kolkonsumtionen behöver minskas med 70 procent jämfört med 2015, olja med 30 procent och naturgas med 25 procent.
* Andelen förnybar el behöver öka från 32 procent i dag till minst 65 procent.
* Den förnybara energin inom transportsektorn behöver öka från 6 procent i dag till runt 24 procent.
* Antalet husrenoveringar behöver minst fördubblas. Omkring 35 procent av alla byggnader i EU är 50 år eller äldre.
Källa: EU-kommissionen.
