DEBATT Fred har vi haft i Sverige för att vi tidigare har haft vänskapliga och fredliga samtal med andra länder. Så även med Ryssland. Olof Palme arbetade för det. På den tiden hade Sverige ett gott rykte som ett fredligt land som visade solidaritet med andra länder och människor i nöd. Det är det ett litet land som Sverige ska göra. Vapenskrammel och skrämsel bidrar bara till att skapa farliga spänningar. Nu tycker jag att vi ska göra en kraftsamling för freden och välfärden, mot klimatförändringarna. De frågorna hänger ihop.

Jag tror att du liksom jag vill leva i ett samhälle där sjuka blir hjälpta, där gamla får den omtanke de behöver med bra omvårdnad både i äldreboenden och i sina hem. De som arbetar på boenden ska vara tillräckligt många i ett arbetslag för att hinna med, och alla, även de som arbetar i hemtjänsten, ska kunna leva på sina löner och förskonas från stress, som inte är bra för deras hälsa.

Barnomsorgen ska ta hand om det dyrbaraste vi har, barnen. Det ska även där vara tillräckligt med personal, så att alla barn kan få bli sedda. Lärare och annan personal i skolan ska också hinna vara det stöd barnen behöver. En värld där barn och vuxna trivs och blomstrar. Funktionshindrade barn och vuxna ska få ta del av en god omvårdnad, inte nekas hjälp för sina livsnödvändiga behov. De som behöver LSS-boenden ska kunna få det och slippa långa köer, inte sant? Psykiskt sjuka unga och äldre ska få en bra vård som svarar mot deras behov och bemötas med respekt och värme, inte bli drogade med starka narkotiska mediciner utan få så många samtal med terapeuter de behöver och annat stöd. Tandvård ska behandlas som annan vård. Sjuka människor ska också få en tillräcklig vård, inte stå i köer tills det kan bli försent. Sånt har skett. Det finns vårdpersonal som vill åstadkomma en riktigt god omvårdnad för många olika patienter. Det ska finnas tillräckligt med sköterskor på sjukhus och andra vårdinstitutioner, även de i kommunerna.

Vi alla borde veta vid det här laget att kvinnor mördas av närstående män, även av svenska män, 299 kvinnor hittills under 2000-talet – i alla samhällsklasser sker detta. Kvinnojouren är livsviktig.

Allt detta – kvinnojourer, bra vård, tandvård och omsorg – vill jag se leva i Sverige, och framför allt att vi bryr oss om varandra.

Det behövs resurser och därför tycker jag att det är beklämmande att våra politiker satsar 65 miljarder på militär och försvar. Folkförsvar behövs men inte för de summorna, i synnerhet som de grundar sig på en konstruerad fiende i öst. Ryssland har enorma naturrikedomar och har inget sådant intresse av ett lilleputtland som Sverige.

Detta handlar också om att förstå att militarism inte är en lösning på konflikter i ett samhälle och i andra länder. Militarismen är oförenlig med en respekt för livet, så vi behöver alla se och bidra till andra lösningar. Vi kan arbeta för jämställdhet i landet. Sverige ska inte heller delta i erövringskrig med andra länder. Alla har vi sett vad krig orsakar civilbefolkningen. Handikappade, svältande, uttorkade barn. Låt oss vända åter till solidaritetens tid. Det är stor skillnad på en övertro på vapnens makt och att försöka bygga upp fredliga relationer mellan länder och samarbete över gränserna med allt som går att samarbeta kring.

Jag är en vän av fred. Fred handlar dessutom inte bara om frånvaron av krig utan om vad vi gör i vårt land tillsammans under fredstid. Bland en del annat skulle jag vilja se att vi arbetar med vettiga projekt för att få mat, för att kunna odla på alla tänkbara ställen så att vi har närproducerad mat. Transporter kors och tvärs över jorden kommer inte att vara möjligt när klimatförändringarna orsakar ändå fler katastrofer i vår värld. Fred ska inte heller byggas genom att samhällskrafter underordnas vad som till sist blir fysiska maktmedel, militär och terrorbalans.

Klimatförändringarna medför mänskliga tragedier och även till sist krig och sönderfall. Det allt överskuggande problemet är att vi måste byta energikällorna. Regeringen kan låta höja skatterna för dem som använder sig av fossilt bränsle. Vi alla på vår jord har den uppgiften att halvera koldioxidutsläppen inom mindre än åtta år. Då ska det vara gjort, men handlingar av rätt slag lyser med sin frånvaro. Inga av världens ledare har tagit detta på allvar och lyssnat på forskarna som arbetat i åratal med detta.

Nu brinner det ännu i Australien, en svårsläckt eld, lågorna är femtio till hundra meter höga. Människor tvingas lämna sina hem, folk dör, jorden är överhettad och det beror på klimatförändringarna. För en dryg månad sedan dog tusentals människor i Bahamas – klimatet igen. Stormen som drog över ön var starkare än vanligt, och stannade ett dygn längre än stormar där brukar göra. Människor drogs med av stormarna och drunknade av vattenmassorna. Hus förstördes. Hemlösa flyktingar lämnade ön.

Våra kommunledare kan låta kollektivtrafiken byggas ut tillräckligt för att minska bilkörning med bensin och omfatta byarna härikring! Jag tror på oss!

Kriget i Gaza trappas upp. Sverige tiger … i vart fall regeringen. Men även övriga riksdagspartier smyger. Medan bomberna faller över barn, kvinnor och män som ingenstans har att ta vägen. Det är som om alla tittar bort fast de ser. Hamas terrordåd anses tydligen rättfärdiga Israels terrorbombningar av en hel befolkning utan någon som helst nåd och med fullt förakt för liv.

Det är som om alla internationella rättsprinciper kastas överbord bara det är ”rätt” land som bryter mot dem. Vi har sett det förr. Jag tycker inte om det. Det borde vara inte minst gröna politikers förbannade skyldighet att reagera.

Jag påminner mig Olof Palmes jultal från 1972 då bomberna föll över Hanoi och samma ord kan användas idag. För man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Det som nu pågår i Gaza är en form av tortyr. Och därför är bombningarna ett illdåd. Och av sådana har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyń, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret.

Nu fogas ett nytt namn till raden: Gaza, december 2023.

Men den svenska regeringen kan inte ens slå fast att Israels agerande är oproportionerligt till och med enligt det som så absurt kalls för ”krigets lagar”. Så hur många barn har Israel rätt att döda för att komma åt en Hamassoldat innan Ulf Kristersson meddelar att det får vara nog? Räcker 20 000 döda människor – och Gaza lagt i ruiner – innan den svenska regeringen börjar känna att det är genant att vara tyst, gömma sig bakom EU och som en feg undersåte invänta vad USA säger?

Hur mycket död krävs, Kristersson? Din hustru är präst har jag förstått. Hade du varit tyst om det varit 20 000 kristna som dött? Jag känner skam som medborgare i Sverige.

Hur kommer det sig förresten att ett land som Sverige inte påtalar det orimliga i att Egypten stängt gränsen så det inte finns någonstans att fly? Här gäller inte ”öppna dina hjärtan” minsann. Här gäller: stäng in och bomba. Men det kanske vi inte ska säga, USA och Egypten är ju strategiska vänner …

Mitt i detta mördande vanvett uppmuntrar Israels regering bosättare på Västbanken att mobba, hetsa och tvinga bort palestinier, ta över mark och uppträda som rånare. Den svenska regeringen tittade åter bort, ville inte vara besvärlig, inväntade Joe Bidens reaktioner. Så jävla ynkligt!

Dessvärre måste man numera varje gång man kritiserar Israels politik påpeka att det inte har ett dyft med antisemitism att göra. Dessutom är det väl bäst att påpeka att Hamas terrorangrepp inte går att försvara. Men att låtsas bort att det angreppet inte skedde i historiskt vakuum är löjligt.

Det som sker imorgon har rötter i det som sker i dag – hur tror Israels regering att barn och unga som nu lever i Gaza kommer att se på Israel och Väst imorgon? Med tillit? Med respekt?

Grundstötningen av fartyget Marco Polo den 22 oktober är en av Östersjöns största miljökatastrofer. Inte mindre än tre (!) gånger gick TT-Lines fartyg på grund vid den ekologiskt känsliga Pukaviksbukten, med utsläpp av 150 000 liter tjockolja som följd. Förutom de hjärtskärande bilderna på sjöfåglar indränkta i olja, nedsmetade stränder och det faktum att ekosystemen kan vara skadade för många år framöver är det fler saker som skaver i mig.

Ansvarsutkrävandet, exempelvis. Ideella krafter och myndigheter var snabbt på plats för att sanera kusten och rädda skadade djur. Men TT-Line smet från sitt ansvar och sa inte ett knyst efter den miljökatastrof de orsakat. Tolv dagar senare gjorde Sverigechefen Anette Wugk en pliktskyldig pudel, men efter det har TT-Line sedan gjort sig onåbara igen. Detta alltmedan lokala miljöorganisationer, Blekingekommunerna, grannar, bönder och andra har arbetat i skift för att sanera kusten och rädda så många djur de kan.

En annan fråga är ekonomin. Vad jag vet är TT-Lines enda bidrag till saneringen 150 000 kronor i form av en gåva till organisationen Katastrofhjälp för fåglar och vilt, i övrigt hänvisar till sitt försäkringsbolag. Det här håller inte. Det är nu pengar till sanering behövs. TT-Line ägs av två av Tysklands rikaste personer. De skulle utan vidare ha kunnat hosta upp, låt säga 300 miljoner kronor som skulle kunna finansiera en 1000-hövdad arbetsstyrka som skulle kunna arbeta dedikerat under 100 dagar för att sanera stränderna. Men istället har det blivit upp till ideella krafter efter bästa förmåga att rensa upp bolagets skit. Så här säger en av dessa hjältar, Hampus Södergren: ”Det här är bland det eländigaste och jävligaste jag har varit med om. Det hade varit kul att se någon jävel från TT-Line krypa ner här och känna på skiten.” (ETC 15/11)

Ytterligare en fråga är det juridiska. Länsstyrelsen i Blekinge har anmält TT-Line för miljöbrott. Det är bra. Men lagarna om miljöbrott till havs i dag är svaga och risken är uppenbar att TT-Line kommer undan med ett bötesstraff och att företagsledningen går helt fria. Det innebär att rederiet kommer att kunna fortsätta som förut med sina fartyg fulla med tjockolja och äventyra våra hav och kuster. Därför behövs en renodlad lagstiftning om brott mot naturen, en så kallad ekocidlag. Då skulle det vara lättare att driva process nationellt och internationellt mot företag och andra som begår storskalig miljöförstörelse. Ekocid är ingen ny fråga. Det förslogs först i Sveriges riksdag av dåvarande VPK:s riksdagsledamot John Takman 1971, som ett exempel på hur USA:s krig mot Vietnam också var ett miljöbrott som borde kunna drivas rättsligt. Vi får hoppas att det snart blir verklighet. Ekocid drivs numera av de tre rödgröna partierna i riksdagen.

Avslutningsvis har vi tjockoljan – det smutsigaste av fartygsbränslen och ska egentligen inte vara tillåtet i Östersjön. Men TT-Lines och ett ytterligare 800-tal fartyg i Östersjön drivs fortfarande med tjockolja och kan göra det med hänvisning till att utsläppen delvis renas med en så kallad skrubber. Men det smutsiga skrubbervattnet släpps sedan direkt ut i Östersjön. Det som renas i luften åker alltså sedan rätt ut i havet. TT-Line och andra rederier spar gigantiska summor på detta eftersom tjockoljan är billigare än andra bränslen. Östersjön får betala priset.

Detta måste få ett slut. Låt TT-Lines få betala dyrt för vad de orsakat. Inför en ekocidlag och bort med tjockoljan från Östersjön.

DEBATT. Hej Cilla Benkö, Nina Glans och övriga ansvariga på Sveriges radio! Det är med sorg jag får nyheten om att några av mina absoluta favoritprogram ska läggas ner. Det går inte att med ord beskriva hur viktiga de är för mig och mina närmaste. 

Om jag håller mig till Radioföljetongen och Radionovellen, så har de betytt mycket för mig när jag var ung och lyssnade och fick tips om författare jag inte ens kände till. 

Jag köpte Pavel Kohouts bok Den heliga Klaras infall efter att den sänts på radion någon gång på 1980-talet. Jag köpte både Väggen av Marlen Haushofer och Himmelsdalen av Marie Hermanson efter att ha hört dem på radion. 

Vissa böcker har jag kunnat lyssna på tillsammans med mina barn. Och min äldste son som har kraftig dyslexi och blivit illa behandlad av sina lärare på grund av detta, har kunnat hitta tillbaka till läslustan igen, tack vare Radioföljetongen. 

Det är inte samma sak som att låna en ljudbok på biblioteket, att låna, som är ett aktivt val och som kräver en viss kunskap om böckerna och en möjlighet att ta reda på vilka böcker som skulle kunna intressera. 

Vi bokälskare som inte har dyslexi lånar redan böcker, men de som hellre spelar datorspel och inte tror att böcker är något för dem, för dem kan Radioföljetongen vara en öronöppnare. 

Med Radioföljetongen får man lyssna på böcker som man inte tror att man skulle tycka om. 

Min moster har tre stora passioner, måleri, musik och böcker. Tyvärr har hon blivit blind och hon är inte tillräckligt tekniskt lagd för att kunna gå över till poddar. Hon är 90 och lyssnar på P1 hela dagarna. 

Ni tar bort glädjen från henne, övriga blinda och synskadade, många äldre som inte orkar lära sig allt om poddar och ljudböcker, ni tar bort glädjen från oss som har radion på nästan hela dygnet för att det alltid finns något intressant att lyssna på. 

Tyvärr minskar utbudet. Det är mycket jag redan saknar och mycket som inte hade behövt finnas på P1, då detta redan finns i andra kanaler. 

Jag vet att Ring P1 är populärt, men det behöver inte sändas fem dagar i veckan med flera repriser på varje program. Jag antar att talkshow är populärt, men det finns i varenda kommersiell kanal redan. Varför ska det sändas fem dagar i veckan i P1? Och gudstjänst varje söndag? 

Behåll Människor och tro, som är ett program för alla religiösa inriktningar och för oss ateister. Gudstjänsten är endast för kristna. Inte för ateister, judar, muslimer, buddhister, hinduer och andra religiösa. 

En timme! En timmes gudstjänst varje söndag. Ska inte public service vara konfessionsfri? 

Med Gudstjänsten visar man att radion är i första hand kristen. Men med Människor och tro binder man samman ateister med alla religiösa. Jag tror till och med att ett program som Människor och tro skulle kunna motverka konflikter mellan olika grupper. 

Låt både Följetongen och Människor och tro få vara kvar. För en rikare public service.