Är du frihetssökande? Eller kanske osäker på vad för slags frihet som skulle kunna passa dig? Då kan det vara dags att ta hjälp av Frihetsförmedlingen.
Enligt Statistiska centralbyrån finns det 341 myndigheter i Sverige. Samtliga sorterar under regeringen.
Men av naturliga skäl saknas en myndighet i statistiken. Det är för att den inte har något eller någon över sig. Frihetsförmedlingen är något så ovanligt som en oberoende och helt frikopplad instans.
Den här myndighetens huvuduppdrag är att verka för en mental omställning i samhället. ”Vi hjälper frihetssökare och frihetsgivare ut ur inlåsning” står det på deras hemsida. Vad innebär det?
Nej, inga fritagningsförsök med bultsax. Här handlar det om att befria sinnen från mentalt låsta lägen. Med hjälp av blanketter, utvärderingar, frigörelseplaner och inspektioner. I sant byråkratisk anda.
Befria från vad? Vi kommer tillbaka till det. Men låt oss börja från början. Ja, med det som säkert många besökare på myndigheten Frihetsförmedlingens hemsida först lägger märke till.
Systermyndighet
Är det inte något väldigt bekant här? Färger, layout, vissa ordval och tonen i språket – allt går att känna igen. Från en helt annan verksamhet.
Vad tycker Arbetsförmedlingen om att er sida ser ut som en kopia av deras?
– De har inte sagt nåt, svarar Lars Noväng, som skulle kunna titulera sig både generaldirektör och handläggare på myndigheten. Precis som sin kollega, John Huntington. Men de har båda valt den lite mer modesta benämningen initiativtagare.
Lars Noväng fortsätter:
– Vi ser oss som en systermyndighet till Arbetsförmedlingen och vårt byråkratiska myndighetsutövande är väldigt likt deras.
Precis som Arbetsförmedlingen vill de gärna att människor först och främst använder sig av myndighetens hemsida när de behöver hjälp med något. Där finns allt.
Här kan frihetssökare till exempel ladda ner blanketten ”Månadsredovisning för särskild nystartsfrihet” där individen anger vilka tvingande aktiviteter som hen väljer att avstå ifrån varje dag.
”Den dagliga översikten underlättar frihetssökandet och du kan lättare kartlägga din frihetliga utveckling månad för månad”, står det på myndighetens hemsida i anslutning till blanketten.
Här fyller du till exempel i din frånvaro från påtvingande aktiviteter som lönearbete, könsstereotyp verksamhet och självcentrering.
Frigörelseplan
Likt hos systermyndigheten kan det i vissa lägen och ibland gå att hitta ett öppet kontor. I så fall finns det information om det på hemsidan. Där kan frihetssökande och frihetsgivare (personer som till exempel vill vara mentorer åt mindre fria individer) ta en nummerlapp för att få träffa en handläggare.
Vad kan en frihetsälskande frilansare med egen firma, som inte har rätt till a-kassa göra för mer frihet från arbete? Är det bankrån eller att bygga upp en lönande aktieportfölj som gäller? Vad är ert bästa råd?
– Vi brukar inte ge den typen av råd, säger Lars Noväng.
Nähe?
– Nej, vi ställer hellre frågor. Först gör vi en utvärdering med hjälp av en blankett som vi gemensamt fyller i med dig som sökande. Sedan går det att upprätta en frigörelseplan där du själv, mer ingående, reflekterar över din egen situation och tänkbara lösningar.
Här handlar det inte bara om den egna och personliga friheten. Frihetsförmedlingen arbetar med frågan utifrån en ambition att bidra till skapandet av ett hållbart frihetstillstånd för alla.
Ändra ekonomiska systemet
Vad innebär din strävan efter frihet för den övriga delen av mänskligheten, för djur och natur? Vad skapar dina konsumtionsmönster? Vad gör du, som du tror att du måste göra men inte vill göra? Det är centrala frågor som Frihetsförmedlingen rekommenderar att alla ställer sig.
Med basinkomst, ett tillräckligt stort belopp som går att leva på varje månad, skulle ju möjligheten till frihet från till exempel jobb öka betydligt. Hur ser du på det?
– Jo, men det skulle kanske inte ändra på så mycket, egentligen.
Men att få pengar till att kunna göra mer av det som en vill och mår bra av, kan inte det vara ett konkret steg mot en bättre och mer hållbar värld?
– Absolut, men i så fall måste basinkomsten verkligen omfatta alla. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar och inte bara se till att bli fria själva. Vi behöver ändra på våra ekonomiska system och konsumtionsmönster i grunden för att kunna bli hållbara på riktigt. Det gör vi inte med basinkomst. Och risken att basinkomst i stället skulle bevara de här systemen och mönstren diskuteras inte tillräckligt.
Vi människor är så vana vid att profitera på varandra i dag, och att ge basinkomst till individer med den mentaliteten eller till dem som är mer inne på att förverkliga sig själva än en hållbar värld – det löser inte våra akuta klimatproblem, menar Lars Noväng:
– Frågan som vi måste ställa oss är: Vem ska ge oss basinkomst och varför? Hur bra är det att bli beroende av en statsmakt som kanske inte alltid kommer att vilja oss väl? Eller av globala storföretag? Det beror ju på vem eller vilka som sitter vid makten.
Hur finansierar du själv din frihet?
– Frihetsförmedlingen har genom åren fått offentligt stöd för vissa projekt. Eftersom vi är en myndighet tar vi ju inte heller betalt för våra tjänster. Så jag försöker öka min egen frihet genom att till exempel minimera mina kostnader.
Är den här myndigheten nedläggningshotad?
– Nej, det kan jag inte säga att den är i dagsläget. Vi har tagit på oss ett ansvarsfullt uppdrag och fyller en viktig uppgift i samhället som vi vill fullfölja. Men vi får ju anpassa verksamheten efter de resurser som vi har. Sedan har ju människor möjlighet att starta ett eget frihetskontor.
Hur då?
– Blankett och anvisningar för det finns på hemsidan. Och där kan också alla lätt hitta information om kontor som är igång. Det finns till exempel en kvinna i Malmö som har startat där.
Inspekterar arbetsplatser
Trots en klart begränsad budget har Frihetsförmedlingen utökat sitt ansvarsområde under 2019. Numera står det i deras regleringsbrev (som styr en myndighets verksamhet) att de också är en tillsynsmyndighet. Det betyder att de ska utföra inspektioner på olika arbetsplatser, på liknande sätt som Arbetsmiljöverket.
– Vi har utvecklat en blankett och checklista för att kunna mäta människors handlingsutrymme på jobbet. Vi försöker alltså mäta det omätbara. Hur mycket får de till exempel använda sitt eget omdöme och fantasi? Vi mäter också hur långt som de befinner sig från varandra i rummet.
Samtidigt riktar Lars Noväng kritik mot det system av kontroll och mätningar som kommit att prägla den offentliga sektorn sedan några decennier tillbaka, New public management. Metoderna härstammar från det privata näringslivet och syftar till att öka effektiviteten.
– New public management diskriminerar alla omätbara aspekter och begränsar därför utrymmet för det mänskliga, hävdar Lars Noväng.
För den som har börjat undra: Frihetsförmedlingen, som kallar sig för Sveriges största förmedlare av frihet, är också ett nyskapande konstverk som behandlar arbetssamhället och utforskar möjliga alternativ till det. Med allt ifrån seminarier och inspektioner till frihetskontor.
Frihetsförmedlingen startade 2014 och drivs av konstnärerna Lars Noväng och John Huntington.
