Radar · Miljö

Elflyg testas i Östersund till hösten

Svenska Heart aerospaces passagerarplan tar 19 personer och har en räckvidd på 400 kilometer.

Kommersiellt elflyg 2025 och testkörning redan i höst. Det är Swedavias planer för sträckan mellan Åre Östersund airport och Röros flygplats i Norge.

Om tio år ska allt inrikesflyg i Sverige vara fossilfritt. I december 2019 lyfte världens första kommersiella elflyg på prov i kanadensiska Vancouver, och om fem år kan det vara Sveriges tur, enligt Jonas Abrahamsson, Swedavias vd.

– På sikt kan elflyget bli ett viktigt komplement till dagens linjetrafik, främst inrikesflyget. Men elflyget kan också leda till helt nya flyglinjer mellan regionala orter, vilket skulle gynna både tillgänglighet och regional tillväxt och skapa helt nya affärsmodeller för flyget, säger han i ett pressmeddelande.

Bolagets mål är att Swedavias tio flygplatser ska kunna hantera elflyg. Först ut är Åre Östersund airport på Frösön, där en testarena ska sättas i drift till hösten.

Regeringen ser utvecklingen av elflygplan som en viktig del i att minska flygets klimatpåverkan, och gav i slutet av januari myndigheten Trafikanalys i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag för kapaciteten hos de eldrivna flygplan som i dag utvecklas, och att analysera hur utvecklingen mot att använda dem kan främjas.

– Jag är teknikoptimist och har stora förhoppningar om att det går att ställa om flyget. Men vi behöver göra allt vi kan för att det ska gå snabbare, sa infrastrukturminister Tomas Eneroth då i ett pressmeddelande.

Uppdraget är en del av januariavtalet, och ska redovisas till regeringen senast den 7 oktober 2020.

Men hur redo är tekniken i dag?

– Det är på gång, det är jättespännande och det händer jättemycket saker. Den största utmaningen är de större passagerarflygplanen som flyger långa sträckor, som ska flyga över Atlanten. Att ersätta det med elektriska motorer – där är vi inte i dag, sa Malin Åkermo, professor i lättkonstruktioner på KTH till Studio ett i P1 under en elflygskonferens i december 2019.

Dagens batterier kan alltså inte lagra tillräckligt med energi för långflygningar. Där är alternativa bränslesystem som vätgas eller bränsleceller mer troliga som framtida lösningar än rena elmotorer, enligt Malin Åkermo.

Elflygplan är i dag inte i närheten av så stora som befintliga passagerarplan. Det kanadensiska planet som premiärflög i december tog sex passagerare. Anders Forslund, som utvecklar elflyg i företaget Heart aerospace planerar testflygningar för 19 passagerare inom ett par år, berättade han i Studio ett:

– Vi har kommit till en punkt nu när batteritekniken är mogen för att flyga kortare rutter. Även elmotortekniken har blivit så pass bra att det har gått väldigt fort från små segelflygplan till större träningsflygplan till de första passagerarplanen. Den stora utmaningen ligger i att certifiera flygplanen.

Vad som behöver säkerställas är bland annat hur tekniken och batterierna klarar kyla. Räckvidden för Heart aerospaces elflyg är 40 mil. Planen är att det ska köras kommersiellt 2025.

Koldioxidutsläpp från flyget

Inrikesflyget står för ungefär en procent av Sveriges utsläpp av koldioxid, och utrikesflyget för dryga fem.
Energimyndigheten ger stöd till en rad forskningsprojekt som ska få ner flygets koldioxidutsläpp även på längre distanser. Bland dem finns tillverkning av flygbränsle av skogsavfall.
I Sverige flyger vi mer än fem gånger så mycket som det globala genomsnittet.  Antalet utrikes flygresor per invånare har mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Svenska befolkningens totala klimatpåverkan från flyget svarar för lika stora utsläpp som hela personbilstrafikens i Sverige.
Källa: Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och Energimyndigheten

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV