Runt 100 personer per år åker fast och bötfälls för nedskräpning, men det stora flertalet kommer undan. I en ny utredning framkommer varför det är så här och förslag på vad som går att göra åt det.
I regeringens Utredning om engångsplast som kom nu i augusti ingår även en undersökning om nedskräpning.
Den visar att cirka 100 personer årligen åker fast för nedskräpning men det är betydligt fler som borde göra det, enligt utredaren och lagmannen för kammarrätten i Jönköping, Anders Bengtsson.
Han säger i en intervju med Sveriges radio:
– Det sker så otroligt mycket nedskräpning i Sverige. Skulle man straffa alla som skräpar ner så skulle det leda till ganska många juridiska tvister, men vi tror att det är viktigt att man ser över de reglerna som gör att det inte de facto bestraffas när man skräpar ner i liten omfattning.
För att göra det enklare att kunna bötfälla de som skräpar ner fick polisen 2011 möjlighet att skriva ut böter för brottet utan behöva gå via åklagare. Men det har visat sig vara svårt att dra en gräns mellan nedskräpning och ringa nedskräpning.
Båda gärningarna är olagliga men det är bara en som är straffbar – alltså nedskräpning som inte bedöms som ringa.
I utredningen finns exempel med en man som kastar en parkeringsbot på gatan och slipper straff. Men det gjorde inte den person som kastade två.
Att fimpa en cigarett och lämna den på marken är inte tillåtet men en person som gjorde det friades. Den som däremot tömde en askkopp på gatan blev bötfälld.
Polisen behöver också ta den som skräpar ned på bar gärning.
Utredningen föreslår att antingen avkriminalisera ringa nedskräpning eller låta till exempel ordningsvakter få gå in och sköta övervakningen av personer som gör sig skyldiga till de olagliga handlingarna.
Ett förslag som miljöminister Isabella Lövin välkomnar och vill titta närmare på, enligt Sveriges radio.
