Zoom

Miljöhistoriker: Krisen kan bli en vändpunkt – om människor är trygga

Sverker Sörlin tror att krisen kan få oss att känna samhörighet med varandra och förändra hur vi tänker och hur vi värderar.

#EfterCorona | Välfärd och ekonomisk trygghet. Det krävs för att världen ska ta den chans att tackla klimathotet som coronakrisen gett oss, enligt miljöhistorikern Sverker Sörlin. Syre samtalade med honom om den slingriga vägen till omställning.

Inom miljörörelsen pratas nu om chansen till omställning som uppenbarar sig när samhället trycker på paus, fabriker står stilla och flygplanen trängs i hangarerna. Men finns den chansen?

– Man får skilja på två saker. Det ena är vad man har möjlighet att göra, det andra är vad man tror om vilken betydelse det faktiskt kommer att få. När det gäller det första är jag entusiastisk, det är kanske den största möjlighet som någonsin har yppat sig. Om länder och institutioner verkligen kommer att ta den är jag mer osäker på, säger Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan.

Pessimisten kan lätt hitta stöd i tidigare erfarenheter.

– Det är väldigt många möjligheter efter Parisavtalet som inte har tagits. Länder skyddar sina viktiga branscher, man säkrar ekonomisk tillväxt och stör inte medborgarna allt för mycket med höga bensinskatter, säger Sverker Sörlin.

Samhällen fungerar

Men kanske har optimisten mer att hämta i nuet. Att tillståndet för klimatet är ännu mer akut än tidigare innebär ett nytt läge, enligt Sverker Sörlin. Och även om coronakrisen innebär ett stort lidande, är katastrofen inte total på ett samhällsplan. Möjligen ger det bättre förutsättningar för långsiktighet och hänsyn till hållbarhet när samhällen ska välja väg ut ur krisen.

– Samhällena fungerar relativt bra, visar sig till och med från sin starka sida i många fall. Och ska man lyssna på marknaderna verkar de inte tro på en total ekonomisk kollaps. Det talar för att man skulle kunna se en möjlighet till en restauration av ekonomin där man blir mer selektiv när man stödjer olika branscher, säger Sverker Sörlin.

De krispaket som har avlöst varandra har inriktats på att akut stödja företag och anställda, inte minst i de branscher som drabbas hårdast av coronakrisen. Men när pandemin är över lär stimulanspaket ta vid som ska dra igång ekonomierna igen. Innehållet i dem blir avgörande ur klimatsynpunkt, anser Sverker Sörlin.

– Det har sagts länge att vi åtminstone måste sluta subventionera fossila bränslen. Nu borde det kunna komma upp på dagordningen hur mycket stöd vi ska ge till branscher som vi på förhand vet är skadliga och som nu bokstavligen står stilla.

"Favorisera mjukt"

Politiken måste in och styra, menar Sverker Sörlin. Och våga ifrågasätta klimatskadliga verksamheter som flyget.

– Man kan ”favorisera mjukt”, inte förbjuda eller förhindra, men trycka lönsamhet över till andra områden. Det kan man göra med offentliga investeringar. Att satsa massivt på järnvägar, och elektrifiering av vägar. Att bygga ett nytt samhälle som kan väcka entusiasm.

Arlanda flygplats gapar tom på resenärer
Arlanda flygplats gapar tom på resenärer. När krisen är över måste flygbranschen ifrågasättas, anser Sverker Sörlin. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Klimatforskare har pekat ut just 2020 som det år då utsläppskurvan måste brytas och de globala utsläppen börja minska. Om coronakrisen ska bli vändpunkten och inte bara ett hack i kurvan måste människor vara med på nödvändiga förändringar. Välfärd är ett nyckelord, anser Sverker Sörlin. Vård, skola och omsorg måste fungera och den enskildes ekonomiska trygghet säkras.

– Det här är bara är möjligt om människor förstår att de inte kommer lida. Få är direkt skeptiska till klimatförändringar, däremot vill man helst fortsätta som vanligt. Det var vad vi gjorde fram tills för sex veckor sedan, vi bara fortsatte.

De senaste årtiondena har den privata konsumtionen vuxit i snabb takt. Nu vill Sverker Sörlin se att det offentligas andel av ekonomin ökar.

– Krisen är ett fönster där vi kan fundera över balansen mellan privat och offentlig konsumtion. Jag tror att det är betydligt lättare att uppfylla Parisavtalet om det offentligas andel ökar.

"Artikulera förändringen"

Sverker Sörlin noterar att den debatt som nu förs handlar mycket om i vilken utsträckning stödpengar ska gå till företag respektive medborgare. Han betonar medborgarnas behov och varnar för att sprätta iväg pengar som upprätthåller ”det gamla”. Men det viktigaste är vad som sker i nästa skede, anser han.

– Så länge man är överens om att det finns en andra fas där man växlar över till långsiktiga och storskaliga satsningar kan man tåla rätt mycket företagsstöd. Diskussionen den närmsta tiden blir väldigt viktig. Under veckor och månader framåt måste vi artikulera förändringen och precisera hur det ska gå till.

Den kris vi går igenom kan också öppna upp för att förändra hur vi tänker och hur vi värderar, tror Sverker Sörlin. Social distansering till trots uppstår en känsla av samhörighet. Så gott som alla känner någon som drabbas och döden blir närvarande. Det öppnar upp för frågan vad det innebär att höra till de levande, som författaren Niklas Rådström formulerat det.

– Därmed blir det också viktigt vad vi lämnar efter oss och då kommer frågor om miljö och klimat in. I andra tider och i andra sociala sammanhang framstår sådana frågor ofta som patetiska, säger Sverker Sörlin.

Under vinjetten #EfterCorona lyfter vi i ett antal artiklar fram tankar om möjliga samhällsförändringar efter coronapandemin. 

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV