Glöd · Syrepanelen

Syrepanelen om regeringsförklaringen

Nu förnyar vi Syrepanelen. Förutom de vanliga deltagarna kommer aktiva i ett antal olika organisationer att svara på en samhällsfråga varje vecka. Veckans fråga är: Den 8 september kom regeringsförklaringen. Vad har du reagerat på i den – positivt eller negativt?

Det är glädjande

• att regeringen stöder det belarusiska folkets strävan efter demokrati

• att Sverige kommer vara drivande internationellt för ett effektivt och ansvarsfullt bistånd med ett fortsatt demokratifokus i utvecklingssamarbetet.

Men. För att uppnå detta krävs det fortsatt starkt ledarskap internationellt och i Sverige, uthållighet och mod samt förmågan att se civilsamhällets viktiga roll i detta arbete. I tider då biståndet ifrågasätts samt med risken att andra länder minskar sitt internationella stöd är detta särskilt viktigt.

Anna-Carin Hall, 59 år, pressansvarig, Kvinna till kvinna

Det var bra att den feministiska utrikespolitiken nämndes – även om det bara var med en mening. Däremot saknade vi besked om vad regeringen tänker göra i det globala arbetet när det nu står klart att corona-pandemin slår extra mot kvinnor och flickor världen över och riskerar att radera ut decennier av jämställdhetsarbete, enligt nya siffror från UN Women.

Frida Berry Eklund, 43 år, verksamhetsledare, Våra barns klimat

Det är bra att regeringsförklaringen poängterar att vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Men för att lyckas krävs en politik som tar klimatmålen på allvar, en politik som sätter våra barns bästa främst i alla beslut. Att i den kontexten ens fundera över att tillåta en expansion av Preems oljeraffinaderi – en utbyggnad som kommer att  släppa ut minst en miljon ton extra koldioxid per år – är vansinne.

German Bender, 44 år, programchef, Arena Idé

En viktig fråga som berör många människor, men som Löfven bara nämnde i förbifarten, är den kommande förändringen av lagen om anställningsskydd. Statsministern valde att ligga lågt genom att nästan ordagrant citera januariöverenskommelsens skrivning om arbetsrätten. I själva verket är det en explosiv fråga, eftersom Vänsterpartiet sagt sig vara redo att fälla regeringen om ”las-utredningen” blir grund för ny lagstiftning.

Därför nämner inte Löfven LAS-utredningen i regeringsförklaringen, utan väljer istället att referera till parternas förhandlingar, som han hoppas kan leda fram till en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om hur LAS ska förändras.

Men frågan är om parterna når en sådan överenskommelse – och om Centern och Liberalerna i så fall accepterar den. Troligen får vi veta det senare i höst.

Gunnel Malm, 72 år, förtroendevald inom kyrkan, Julita

Mest negativt tyvärr. Pandemin är bara första förberedande för nästa, för att inte tala om klimatkollapsen. Men alla reagerar bara med att återgå till det vanliga käbblet. Ungefär som om allt kommer bli normalt igen, vilket det inte kommer bli. Sorry, inte mycket förtroende kvar för dem som bestämmer.

Jan Strömdahl, 83 år, ordförande, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen

Regeringsförklaringen är som ljummen svagdricka. Men det speglar den parlamentariska situationen i vårt land. Det som sticker ut när det gäller klimat och miljö är förhoppningen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Det låter storstilat men är inte särskilt trovärdigt. Koldioxidutsläppen har länge orsakat att svenskarna utnyttjar två jordklot av de fyra som behövs för vår totala konsumtion. Ingen energi och ingen trafik till exempel är fossilfri. Och frågan är hur länge Sverige kan betraktas som välfärdsland med fortsatta privatiseringar och skattesänkningar.

Jonas Bane, 33 år, ordförande, Klimatriksdagen

Många bra bitar, till exempel ökat fokus på att hela Sverige ska utvecklas med bland annat järnvägssatsning och utbyggda välfärdsfunktioner. Grön skatteväxling är bra, men otillräckligt. Stora ord om klimatet men inget konkret om hur vi stävjar konsumtion, tillväxt och utsläpp.  Istället ökade investeringar i utsläppstung försvarsverksamhet. Så som helhet inte stringent utan snarare populistiskt.

Labangalatika Dasi, 58 år, aktiv i Hare Krishna

Ja du, han säger många fina saker, men jag misstänker att det blir en fortsättning på nuvarande läge – en obekväm kompromiss mellan partier som egentligen inte har så mycket gemensamt under press från övriga partier som generellt är värre …

Positivt är att många av de viktiga frågorna är med, positivt är en viss robust vardaglig poesi i orden. Negativt är att jag kanske upplever det hela som lite oärligt, Sverige är inte så  fantastiskt och deras förmåga är inte så stor som den framställs.

Malin Nilsson, 36 år, generalsekreterare, IKFF

Vi är glada att Sverige fortsatt har som ambition att driva en feministisk utrikespolitik, men noterar samtidigt att regeringsförklaringen helt saknar hänvisningar till konfliktförebyggande arbete, kvinnors rättigheter och kvinnors deltagande – centrala element i en sådan politik. Istället ser vi ett tydligt fokus på det militära försvaret i form av ökade resurser och fördjupade försvarssamarbeten. Det vittnar tyvärr om att den feministiska politiken fortfarande bara omfattar en begränsad del av Sveriges politik.

Martin Nihlgård, 49 år, generalsekreterare, Individuell människohjälp

Jag är glad att regeringen adresserar problemet med rasism och tar tydligt avstånd. Skulle dock vilja ha tydliga skrivningar om asylrätten, inte minst med tanke på hur migrationsdebatten ser ut just nu, där asylrätten verkligen inte är fokus. Omvärlden utanför Europa är väldigt osynlig och det är direkt upprörande att de värst drabbade länderna inte ens nämns. Sverige är ingen isolerad ö. Världen kämpar med tre stora kriser – corona, klimat och demokrati – och samtliga är globala.

Mikael Sundström, 54 år, ordförande i Jordens vänner

Fokus på transportområdet med ökat järnvägsunderhåll och cykelsatsningar är positivt. Vi är mycket långt ifrån att nå målet om 70 procents reduktion av utsläppen till 2030. Men var är elmotorvägarna för den tunga trafiken? Med Sveriges stora elöverskott är det obegripligt varför regeringen tar omvägen via ökad produktion av biobränsle från skogen för att försöka minska klimatutsläppen. Det tar upp till 80 år innan nya träd har tagit upp koldioxidutsläppen från biobränslena. Den tiden har vi inte.

Robin Zachari, 38 år, kanslichef för Skiftet

Regeringsförklaringen är en ren fortsättning på januariavtalet. Centern och Liberalerna har helt kört över Socialdemokraterna och får igenom systemförändrande reformer. Det är så klart bra att regeringen avsätter pengar till psykisk hälsa, assistans och ger sig på skattefusket. Men huvudbudskapet är: Regeringsförklaringen innehåller gigantiska skattesänkningar för dem som redan har och plåster till välfärden som blöder.

Tobias Petersson, 40 år, omvärldsbevakare, Framtidsjorden

Som väntat inget oväntat. Regeringsförklaringen bjöd på många hedervärda gröna inriktningsförklaringar som visar på god vilja. Framtidsjorden saknar dock konkreta satsningar för en rättvis omställning så att vi håller oss inom planetens gränser.

Framtidsjorden anser att regeringen i en tid då EU:s jordbruksstöd minskar måste ta på ledartröjan för omställning inom naturbruket. Det behövs satsningar på glokala lösningar för rättvis resursfördelning och livsmedelsproduktionen. Vi vill se ett ökat stöd till ett framtida naturbruk som arbetar för en biologisk mångfald, levande kulturlandskap och matsuveränitet. En fungerande cirkulär ekonomi börjar med ett cirkulärt jordbruk.

Tove Ahlström, 43 år, vd, tankesmedjan Global utmaning

Regeringsförklaringen lyfter tydligt upp klimatkrisen och att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland genom att genomföra klimathandlingsplanen. Detta är positivt, men kritiken från bla Klimatpolitiska rådet är att handlingsplanen inte räcker. Det oroar. Hur ska omställningen ske? Global utmaning efterfrågar en ännu tydligare och tidsatt politik för en rättvis omställning med bred förankring i samhället.

Efter den tuffa våren för samhällsbärande yrkesgrupper, särskilt för vårdanställda, är det positivt att regeringsförklaringen belyser behovet av ytterligare investeringar i välfärden. Vi efterfrågar ökad sektorsöverskridande samverkan och större involvering av civilsamhället för att garantera att dessa investeringar får önskat utfall.

Katarina Stensson, 32 år, ordförande, Piratpartiet

Jag saknar en komponent i regeringsförklaringen som jag även saknat i svensk politik i många år. Det har dock gjort sig mer aktuellt än någonsin nu i krisen när många av oss, på gott och ont, övergått till att arbeta, umgås, handla och utföra ärenden digitalt: En nationell digitaliseringspolitik. Vi behöver smart digitalisering av myndigheter för att förbättra tillgänglighet av offentliga tjänster. Vi behöver också tydlighet kring hur vi hanterar balansgången mellan personlig integritet, tillgänglighet och så vidare i digitaliseringen av Sverige. Dessutom finns stora möjligheter att använda digitala metoder för att stärka medborgarinflytande och vårt demokratiska system.

Angående EU-samarbetet, där Löfvén nämner att vi behöver stärka respekten för oberoende domstolar och fria medier, saknar vi respekt för övriga viktiga faktorer för en fungerande demokrati: skydd för yttrandefrihet, personlig integritet, rätt att vara anonym, rättsäkerhet i form av att endast domstolar ska kunna utdöma straff, inte privata företag. Alla dessa viktiga komponenter i en demokrati har Löfvéns eget parti kontinuerligt struntat i under många av det senaste årens lagstiftningsprocesser i både Sverige och EU.