Energi · Syre förklarar

Syre förklarar: Bästa maten för planeten

Ett knippe sparris.

Växer landskapet igen om vi slutar med betesdjur? Hotas Amazonas för att veganerna behöver soja? Är ekologiska tomater från Spanien bättre än svenskodlade i växthus? Frågorna är många för den som vill äta rätt. Syre reder ut några tvisteämnen.

Vad är bästa maten för klimatet?

Största hotet mot jorden är klimatkrisen. Det är inte bara miljöaktivister överens om – samma sak konstaterades i World economic forums årliga riskrapport som kom tidigare i år. Även förlust av biologisk mångfald och kollaps av ekosystem kvalade in på risklistans topp fem.

Åtta av tio hushåll vill äta mat som är bra för klimat och miljö, men lika stor andel tycker det är svårt att veta vilken klimatpåverkan maten har, visar en ny opinionsundersökning från United minds.

Lyckligtvis har saken studerat vetenskapligt: Världens hittills största studie av lantbrukets klimatpåverkan visade 2018 att den bästa kosten för klimatet är växtbaserad. Äter alla veganskt skulle utsläppen från livsmedel minska med över 70 procent, enligt studien. De skulle även kunna frigöra 75 procent av dagens jordbruksmark. Lägg ihop ytan av Kina, USA, EU och Australien, så får du ett begrepp om vad det rör sig om.

Kött- och mejeriprodukter påverkar klimatet på en rad sätt: Kornas matsmältning skapar växthusgasen metan. Odling av foder till djur är ineffektivt jämfört med att odla direkt till människor. Regnskog skövlas för att skapa betesmark och odla djurfoder. För att bara nämna några saker.

Men det är också stor skillnad på kött och kött. Nötkött belastar klimatet mer än 50 gånger mer än vilt, som ligger i klass med baljväxter. Det är också viktigt att komma ihåg att vegetariskt och veganskt kan skilja sig mycket i fråga om växthusgasutsläpp. Den som till exempel ersätter fisk eller fågel med samma mängd halloumi ökar i stället sitt klimatavtryck.

Kaffeodling är dåligt för biologisk mångfald eftersom det ger relativt liten skörd per yta, och odlas i områden som är mycket artrika
Kaffeodling är dåligt för biologisk mångfald eftersom det ger relativt liten skörd per yta, och odlas i områden som är mycket artrika.  Foto: Needpix

Är allt veganskt bra för miljön?

Nej. Det finns negativ miljöpåverkan av till exempel kaffe, te, kakao, nötter och oliver. Främst när det gäller biologisk mångfald, eftersom dessa grödor tar stor yta i anspråk för en relativt sett liten skörd, och att områdena där de odlas kännetecknas av hög artrikedom. Ekologiska alternativ har mindre negativ påverkan, eftersom de inte besprutas med gift som påverkar växt- och djurliv.

Kan inte även all soja veganer äter bidra till skogsskövling i Amazonas? undrar kanske någon. Då kan det vara värt att komma ihåg att omkring 85 procent av världens soja går till djurfoder. Sojans ursprung kan vara svårt att få reda på, men den vi människor äter kommer generellt från Kanada, Indien, Kina eller Europa – inte från Brasilien, enligt WWF:s sojaexpert i Expressen.

Vad klimatet beträffar är det stor skillnad på veganskt och veganskt. Växtbaserad kost har visat sig ha utsläpp på mellan 0,5 och 1 ton koldioxidekvivalenter per person och år, och ibland ännu högre. För att klara Parisavtalets mål bör varje person år 2050 släppa ut högst 1 ton per år – totalt.

Fårs betande i Nya Zeeland har negativ påverkan på biologisk mångfald, enligt en studie från SLU
Fårs betande i Nya Zeeland har negativ påverkan på biologisk mångfald, enligt en studie från SLU. Foto: Martin Str/Pixabay

Behövs inte djur för att hålla landskapet öppet?

Igenväxning är ett av de största hoten mot arter på svenska rödlistan. Men det finns olika sätt att hålla landskapet öppet utan att äta djur. Djur kan beta utan att ätas, till exempel hästar.

Det går även att hålla ängsmark öppen med hjälp av slåttermaskiner – eller liar.

Sen är det värt att komma ihåg att många djur som människor äter inte alls bidrar till att hålla landskapet öppet. Och att betesmark inte automatiskt innebär biologisk mångfald. Till exempel skapar lamms bete i Nya Zeeland snarare negativ påverkan, eftersom mark med mycket hög artrikedom har gjorts om till betesmark, med lägre artrikedom.

Är det inte alltid bäst att äta lokalproducerat?

Det behöver det inte vara. Generellt räknat svarar transporter för en mindre del av grödans klimatpåverkan. Viktigare är tiden den odlas och växer, visar livscykelanalyser. Det är enligt denna princip bättre att äta ekologiskt frilandsodlade tomater från Spanien än svenska tomater som odlats i växthus uppvärmda med fossil energi, även om sistnämnda växer nästgårds. Undantaget är flygtransporterade grödor, till exempel sparris från Sydamerika, färska sockerärtor från Afrika och färska bär från Nordamerika.

Är ekologiska tomater från Spanien bättre än lokalt odlade i fossilt uppvärmda växthus i Sverige? Foto: Pikrepo
Är ekologiska tomater från Spanien bättre än lokalt odlade i fossilt uppvärmda växthus i Sverige? Foto: Pikrepo

Hur håller jag koll på allt?

Allt fler livsmedel skriver i dag ut på förpackningen hur stort klimatavtrycket är, i synnerhet växtbaserade. WWF har tillsammans med SLU skapat en tjänst som heter Matkalkylatorn, som kan vara intressant att testa. SLU har även listat hur mycket livsmedel påverkar klimatet, googla Mat-klimat-listan för en snabb överblick.

Men sist av allt: Du kommer inte kunna ha koll på allt – inte ens forskarna har det. För att undvika stress eller rent utan handlingsförlamning kring att försöka göra allt rätt kan det vara bra att påminna sig om vad svenska klimatpsykologer brukar betona. Fritt sammanfattat: Hur mycket energi du än lägger på att handla rätt som enskild person förändrar det inte troligtvis inte systemet. Vad som kan ha stor effekt på till exempel lagar eller andra politiska beslut är att gå ihop och arbeta gemensamt för systemförändring.

Hanna Westerlund