Radar · Integritet

Lagförslag hotar aborträtt i Slovakien – ska samla uppgifter om kvinnorna

Amnesty kritiserar ett nytt lagförslag som begränsar aborträtten.

Den 16 september protesterar personer i Slovakien under parollen ”Nebudeme ticho – we won’t be silent!” mot ett lagförslag som ska behandlas i slovakiska parlamentet. ”Det inskränker aborträtten, kränker individens rätt till privatliv och ökar stigmat, vilket avskräcker från abort”, säger Katarina Bergehed, Amnesty.

I jämförelse med grannlandet Polen har Slovakien en liberal abortlag som tillåter fri abort till och med tolfte graviditetsveckan. Flickor under 18 år behöver föräldrarnas samtycke.

– Omröstningen kan ske i dag och de kvinnorättsaktivister som vi har kontakt med är oroliga för att förslaget ska gå igenom. Pandemin minskar också möjligheterna att gå ut på gatorna i protest, säger Katarina Bergehed, sakkunnig om kvinnors rättigheter på Amnesty Sverige.

Amnesty har med 110 organisationer skrivit till Slovakiens nationalråd och argumenterat att hindra tillgången till laglig abortvård ”skadar kvinnors hälsa och välbefinnande och kränker deras rätt till integritet och att själva fatta beslut”. Organsationen har också inlett en aktion som kräver att lagförslaget dras tillbaka. Hittills har 1 800 skrivit under det svenska brevet till parlamentet.

– Vi befarar att det konservativa blocket har stärkts efter valet. Förra året röstades ett annat förslag ner men den politiska sammansättningen i parlamentet har förändrats.

Amnesty: Rätten till privatliv drabbas

I vår i år segrade den tidigare slovakiska oppositionen med mittenhögerpartiet Olano i spetsen över den regerande socialdemokratiska Smer-koalitionen.

I slutet av 2019 nedröstades ett lagförslag, där kvinnor som söker abort skulle tvingas att titta på ultraljudsbilder. Under coronapandemin kom fyra förslag från olika partier om att begränsa kvinnors reproduktiva rättigheter. Ett har passerat och nu återstår omröstningen.

– Lagförslaget innehåller en rad åtgärder som kan avskräcka gravida från att göra abort. Den obligatoriska väntetiden fördubblas från 48 timmar till 96 och i de fall aborten är av hälsoskäl krävs intyg av två läkare från olika kliniker till skillnad från en. Det gynnar inte kvinnors hälsa utan äventyrar bara möjligheten till abort, säger Katarina Bergehed.

Endast aborter som görs av hälsoskäl och/eller om kvinnan är över 40 år täcks av hälso- och sjukvårdsförsäkringen.

– Även rätten till privatliv drabbas. I dag samlas uppgifter in av statistiska skäl men i lagförslaget ska läkarna samla in information om hemförhållanden och skälet till att kvinnan vill göra abort, vilket urholkar hela idén om rätten till fri abort och att kvinnan har egna skäl som inte är en angelägenhet för staten eller någon annan.

Majoritet vill inte begränsa aborträtt

– Om förslaget går igenom kommer en del av dem som söker abort efter sexuellt våld och våldtäkt att avskräckas för kravet på redogörelse för omständigheterna, säger hon.

Förslagen som debatterades under förra året handlade om att såväl sänka tidsgränsen för abort från tolv till sex eller åtta veckor som förbjuda abort.

– Upprepade försök att inskränka aborträtten har gjorts under flera år. Ofta går man inte direkt på abortlagstiftningen utan på krav och regler som omgärdar aborträtten. Till exemplar infördes en obligatorisk betänketid för kvinnor och obligatorisk rådgivning, som alla nu tvingas till.

En undersökning från september 2019 visade att 55,5 procent av tillfrågade slovakier inte vill inskränka aborträtten medan 34,6 procent stödjer begränsningar, rapporterade nyhetsbyrån Reuters.

– Ofta förknippas en restriktiv abortlagstiftning med andra kontinenter men ett växande problem är att aborträtten attackeras i Europa, säger hon.

Slovakiens parlament

Slovakiens Nationalråd är landets lagstiftande församling och består av 150 ledamöter som väljs på fyra år.
Före valet 2020 leddes landet av en regeringskoalition mellan Smer (Sociálna demokracia), nationalistpartiet SNS (Slovenská národná strana) och det ungerska minoritetspartiet Most-Híd.
Segrare i valet var förutom mittenhögerpartiet Olano liberala Sas och extremnationalistiska LSNS. Olano fick cirka 25 procent av rösterna jämfört med Smer, som fick 18,5 procent, och blev därmed största parti.
Källa: Wikipedia