Jämnt inför folkomröstningen om cannabislegalisering i Nya Zeeland

För bara några veckor såg det ut som att det skulle bli ett nej i omröstningen kring legalisering av cannabis i Nya Zeeland. Men i den senaste opinionsundersökningen har ja-sidan hämtat in flera procent. Nu uppger 46 procent att de ska rösta ja till en legalisering av cannabis för fritidsanvändning medan 40 procent tänker rösta nej. 14 procent har inte bestämt sig eller vill inte uppge åsikt.

I mars var hela  25 procent obestämda, men fler har alltså tagit ställning den senaste tiden. Det kan bero på att media lyft frågan mer och att det synts mer reklam både för och emot en legalisering, uppger Emanuel Kalafatelis, som jobbar med opinionsundersökningarna för Research New Zealand, till Radio New Zealand.

Han förklarar vidare att det syns en tydlig skillnad mellan äldre och yngre, där yngre väljare är betydligt mer benägna att rösta för en legalisering. Troligen är det de som kommer att avgöra omröstningen.

– Det kommer att handla om att få de yngre väljarna, som traditionellt inte röstar vid allmänna val, att faktiskt gå till valbåset och rösta eftersom de är de som stöder lagstiftningen mest jämfört med äldre väljare, säger han till RNZ.

Reglerar användning och produktion

Folkomröstningen handlar om huruvida det ska bli lagligt med cannabis för fritidsbruk i landet. Nya Zeeland tillåter redan medicinskt bruk. Den föreslagna lagändringen skulle också innebära en reglering av hur mycket cannabis som personer över 20 år kan konsumera samt se till att det skapas lagliga försäljningsställen med särskilda licenser (se faktaruta).

Syftet med lagförslaget är att minska de skador som cannabis kan ha på individer och samhället i stort. Flera hälsoexperter har gått ut och tagit ställning för en legalisering. Professor Michael Baker, epidemiolog vid university of Otago och som även arbetat med Nya Zeelands framgångsrika coronavirusstrategi, säger till The Guardian att det är dags att ändra strategi:

– Vår förbudsmodell för cannabis är föråldrad och fungerar inte. Att stödja lagreformen handlar om att omformulera cannabisanvändning som en hälsofråga som öppnar upp för nya, effektivare sätt att minimera skador orsakade av denna drog.

Hälsoskäl på båda sidor

Men hälsoskäl återfinns på båda sidorna. Mer än hälften av ja-förespråkarna menar att den skatt som skulle komma in från laglig försäljning skulle kunna gå till hälsoförebyggande arbete som utbildning kring användande av drogen. Nej-sidan menar istället att rökning alltid är dåligt för hälsan, oavsett om det handlar om tobak eller cannabis. De visar också oro för att cannabis kan vara en inkörsport till tyngre droger.

Nej-sidan menar också att en legalisering skulle frigöra polisresurser till att ta sig an allvarligare typer av brott.

De negativa sidorna som drogen för med sig drabbar dessutom Maorier i högre utsträckning än andra medborgare. Professor Papaarangi Reid, chef för avdelningen för Maori-hälsa vid University of Auckland, säger till The Guardian att maorier upplever ett partiskt rättsväsende och fler negativa hälsoeffekter av illegal cannabis:

– Vi vet att det är tre gånger mer sannolikt att maorier arresteras och döms för ett cannabisrelaterat brott än icke-maori med samma användningsnivå. Detta är ett oacceptabelt högt pris att betala, särskilt för en politik som inte är effektiv för att minska skadlig användning.