Zoom

Distansarbete är det nya normala – men passar det alla?

En majoritet vill fortsätta ha möjlighet att distansarbeta även i fortsättningen.

Coronapandemin har tvingat ut många i en ofrivillig exil från sina arbetsplatser och kontor. Men vad händer när distansarbetet blir det nya normala? Hur skiljer man på jobb och fritid när man sitter hemma hela tiden. Syre har gett sig ut på en resa för att hitta det perfekta platsen för distansarbete.

Det regnar på Lidls parkering i Östberga utanför Stockholm. Mellan dropparna på vindrutan skymtar jag resterna efter en nedbrunnen Macdonaldsrestaurang. Datorn vilar i knät och mot ratten. Det är obekvämt men märkligt lätt att koncentrera sig. Jag jobbar tills alla fönster immar igen. Sedan går jag och köper en burk ravioli för elva kronor som jag äter kall med en sked.

Det är mitt första försök till distansarbete utanför hemmet. Men det kommer inte att bli mitt sista. Sju månader har gått sedan coronan slog till och förändrade vardagen och arbetslivet för miljoner svenskar. Distansarbetet har blivit en del av livspusslet, åtminstone till ett nytt vaccin kommer. Men även efter att pandemin har tynat bort finns det mycket som tyder på att distansarbetet är här för att stanna.

Nina Wormbs är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan
Nina Wormbs är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Hon varnar för att distansarbetet kan öka segregationen på arbetsmarknaden. Foto: Victoria Davidsson

Nina Wormbs är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Hon studerar hur samhällen reagerar på ny teknik.

– Det finns en föreställning att ny teknik alltid är bättre men det är inte så. Bara för att tekniken möjliggör att vi kan jobba hemifrån behöver det inte betyda att det är bättre, säger Nina Wormbs.

Hon berättar att människor har olika förutsättningar att dra fördel av eller anpassa sig till innovationer. Just videomöten är ingen ny teknik i sig men den stora skillnaden under coronapandemin är omfattningen och det spridda användandet. Även själva programmen har genomgått snabba uppdateringar för att hänga med när allt fler nyttjar och är beroende av deras produkter.

– Vi har fått nya problem som “zoom-trötthet”, koncentrationssvårigheter under långa videomöten och känslor av social alienering och ensamhet. säger Nina Wormbs.

Hon tycker att det pratas alldeles för lite om att ett ökat distansarbete också kan öka segregeringen på arbetsmarknaden. Det är inte alla som har ett hem som funkar för hemarbete, lägenheten kan vara för trångbodd, eller man har barn som kräver uppmärksamhet. Andra saknar utrustningen som riktigt skrivbord eller bredband vilket är vanligt på landsbygden.

– Många måste jobba vid köksbordet där det ofta pågår andra saker. De får inte samma ro som de som har stora lägenheter på Östermalm och kan avvara ett ostört rum till arbete, säger Nina Wormbs.

Det blir en ojämlikhet som sedan kan spegla sig i sämre produktivitet och möjlighet att göra karriär, i värsta fall att kunna tacka ja till arbete som frilansare. Sedan är det frågan om ergonomi och säkerhet, säger Nina Wormbs. När vi befinner oss på en arbetsplats är det arbetsgivarens ansvar att se till att den anställda har funktionsriktiga stolar och bord. Hos vem vilar det ansvaret vid hemjobbande? Folkhälsomyndigheten skriver bara att arbetsgivaren ska ha “arbetsmiljöaspekter i åtanke” vid arbete hemifrån. Vad det betyder för den enskilda arbetstagaren är inte helt enkelt att reda ut, särskilt inte när gränserna mellan arbetsplats och hem luckras upp. Vad gäller vid till exempel vid olyckor?

– Jag tror många frågar sig vad som händer om man trillar och slår sig i köket, gäller verkligen försäkringen via arbetsgivaren, säger Nina Wormbs.

Bilen nödlösning

Att sitta och jobba i bilen är inte en långsiktig strategi för distansarbete. Men jag tror ändå att det är många som gör det, antingen när de är på resa eller bara för att smita iväg någon timme när det blir för högljutt i hemmet. Det är heller inte hållbart att ha ett kontor som går på fossilt bränsle.

Sandra Backlund stressar med en deadline
Sandra Backlund stressar med en deadline. Foto: Peter Al Fakir

I stället tar jag mig till närliggande Folkets hus i Årsta, som har bibliotek, studieplatser och café. För studenter och frilansare är det här en ganska typisk plats att gå till när lägenhetens väggar börjar bli för trånga. Foajén har högt i tak och stora glaspartier mot en innergård.

Här hittar jag också frilansaren Sandra Backlund böjd över sin laptop. Hon stressar med att hinna klart ett uppdrag för ett företag inom vindkraftsbranschen.

– Jag har suttit hemma och jobbat intensivt i flera dagar nu och höll på att bli galen. Jag behövde komma ut och se lite folk. Och slippa laga mat idag, jag är stressad inför en deadline.

För henne har inte coronapandemin ändrat särskilt mycket hur hon jobbar. Hon har också haft tur att hennes jobbuppdrag inte har försvunnit, även om hon har kollegor som har det tufft.  Egentligen är hon som mest effektiv vid skrivbordet hemma, berättar hon.

– Att komma hit är en kompromiss med effektiviteten men alla behöver komma ut och få lite luft. Det hjälper en med kreativiteten och jag har märkt att jag vinner på det i långa loppet, säger Sandra Backlund.

Hon har några andra favoritplatser dit hon brukar söka sig, bland annat ett café på Södermalm. Personalen hälsar på henne och hon får en känsla av tillhörighet. Annars pendlar hon mestadels mellan tre platser, hemmet, sin partners bostad och fritidshuset.

– Förut levde jag väldigt mycket med kontoret på fickan. Jag bar med mig datorn överallt men det har jag slutat med. Det funkar inte för mig att inte kunna koppla bort arbetet. Det är något jag har lärt mig med tiden hur viktigt det är att skilja mellan arbetstid och fritid.

Bra tips för distansarbete

Som veteran inom distansjobbande har hon flera tips för hur man ska lägga upp sitt arbetsliv. Det börjar redan på morgonen med att gå upp samma tid varje vardag.

– Det är helt avgörande att skapa egna rutiner. Numera håller jag strikt på att duscha, äta frukost och klä på mig. Förut kunde jag hasa runt i mjukisbyxorna hela dan och inte borsta tänderna förrän på eftermiddagen, säger Sandra Backlund.

Att ha rutiner eller gå och träna kan ta bort lite tid från arbetsdagen men för henne är det viktigt att inte bara kastas ut i arbetet på morgonen. Det är också nödvändigt för att man ska orka i längden att fortsätta jobba på distans.

Ett annat tips är att ha alla jobbgrejer och datorer i en låda som går att skjuta undan så man kan sätta gränser för arbetsdagen. Annars blir det lätt att man kollar mejl eller småfixar dygnet runt.

– Jag har lärt mig att arbeta ytterst fokuserat när jag arbetar, och vara väldigt ledig när jag är ledig, säger Sandra Backlund och skrattar.

Att inte längre vara del av en arbetsplats med arbetskamrater och småprat bredvid kaffeautomaten saknar hon inte. Den mesta tiden gick bort till ändlösa möten, tycker hon. Däremot skulle hon gärna ha andra frilansare att bolla idéer och jobb med. Hon har funderat över att hyra en plats på ett frilanskontor bara därför.

Det är lätt att det blir ensamt vid distansarbete. Det är viktigt att man själv hittar vad som funkar bäst var man vill jobba, säger Sandra Backlund.

Funktionsnedsättning

Att som Sandra Backlund föredra att jobba hemifrån är något som många personer med funktionsnedsättning också har upptäckt under pandemin. Har man problem med att röra sig kan resor fram och tillbaka från jobbet utgöra stora tids- och energitjuvar.

Monica Klasén McGrath är pressansvarig på Funktionsrätt Sverige
Monica Klasén McGrath är pressansvarig på Funktionsrätt Sverige. Foto: Christin Philipson

Monica Klasén McGrath är pressansvarig på Funktionsrätt Sverige. Hon berättar att det är omöjligt att säga något generellt hur coronapandemin har drabbat deras drygt 400 000 medlemmar utan man måste se till varje individs funktionsnedsättning och livsstil.

– Distansarbete passar vissa mycket bra, medan andra påverkas negativt. Vi har exempelvis fått signaler kring ökad psykisk ohälsa under den här tiden, bland annat på grund av svårigheten att skilja på arbete och fritid, och på uteblivna sociala kontakter och rutiner, säger Monica Klasén McGrath.

Hon berättar att andra personer med funktionsnedsättning har upplevt hemarbetet som positivt med minskad stress och mer tid för återhämtning när man inte har behövt åka till arbetet. Vissa grupper hjälps också av tekniken, som personer som har svårt med talet eller hörselskadade, som kan använda chattprogram på ett mer jämlikt sätt med sina kollegor.

Hon får medhåll från Tor Gustafsson, kommunikatör på projektet Rätt från början, som arbetar med universiell utformning (UU) för att skapa inkluderande miljöer och tjänster. Han menar att arbetsgivaren har ett stort ansvar.

– Det är viktigt att erbjuda flexibla lösningar som tar hänsyn till att människor är olika, har olika behov och egenskaper. Redan nu när vi planerar inför ett arbetsliv där några medarbetare arbetar hemifrån och andra är på kontoret, behöver vi lyssna in olika behov och ta fram kreativa lösningar där ingen lämnas utanför.

Han tycker att personer med funktionsnedsättningar behöver tillfrågas och bli involverade på ett tidigt stadium när man planerar för framtidens kontorsmiljöer, inte minst när allt fler använder bostaden som arbetsplats.

– Inkluderande bostadsområden skulle exempelvis kunna innehålla gemensamhetslokaler som möjliggör nya mötesplatser för hemarbetare, kanske ett mellanting mellan att jobba i sin lägenhet eller på kontoret, frågar sig Tor Gustafsson.

Hemmakontoret lockar

För min egen del är distansarbete i hemmet ett kluvet svärd. Det är lätt att fastna i mjukisträsket och inte starta arbetsdagen i tid. Det finns hela tiden diskar, tvättar och den där pelargonen som måste vattnas. Samtidigt är det skönt att slippa rusningstrafiken i tunnelbana och buss, jag sparar pengar på luncherna och det går riktigt bra att arbeta effektivt när man väl kommer igång. Inga kollegor som stjäl tid och färre möten att släpa sig till.

Bostaden är också den vanligaste platsen för distansarbete. Det har i vissa fall blivit så attraktivt att arbeta hemifrån att man väljer arbetsgivare därefter. Det hävdar åtminstone en rapport som rekryteringsbolaget Wise-it låtit göra. Enligt rapporten skulle drygt sju av tio svenskar välja bort en arbetsgivare som inte erbjuder möjlighet till distansarbete. Samtidigt är det bara runt 60 procent av cheferna som uppmuntrar sina medarbetare att göra det.

Men det är fler som hävdar att cheferna mycket väl kan vara den svaga länken vid distansarbete nu är tekniken börjar bli bekant för de flesta. De nya arbetssätten kräver nytt ledarskap och organisering. Bland annat har det blivit viktigt att kunna anpassa sitt ledarskap efter hur medarbetarna fungerar. Vissa är självgående och behöver stöd via videomöte kanske en gång i veckan, andra vill ha daglig kontakt.

– Ledarna behöver vara proaktiva och tänka igenom hur arbetet ska gå till innan man sätter igång. Vilka frågor kommer att komma? Det är också viktigt att hitta en gemensam syn på vart gruppen ska och hur ni ska komma dit, säger Lena Zander, som är professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, till Dagens Nyheter.

Skönt för själen men vad gör man när det regnar
Skönt för själen men vad gör man när det regnar. Foto: Peter Al Fakir

Skriet från vildmarken

Så hur gör man då om man är en person som inte kan arbeta hemifrån, antingen på grund av praktikaliteter eller för att man mår psykiskt dåligt av att sitta instängd hela dagarna? Jag tar mig till Nackareservatet utanför Stockholm. Med mig har jag datorväskan och en campingstol. När jag hittar en folktom glänta en bit från stigen ställer jag upp datorn på en sten. Lugnet infinner sig snart bland långsamt fallande höstlöv.

Det har visat sig att personer med utmattningsdepression mår bättre av att vistas i skogen. Även friska människor blir lugnare efter 40 minuter i naturen. Kroppen och hjärnan stimuleras på ett annat sätt än i en kontorsmiljö när den utsätts för lukter och den taktila känslan av vind.

Från Japan har fenomenet med “shinrin-yoku”, skogbadning spridit sig. Man vistas i naturen med öppna sinnen, nästan meditativt, till skillnad från en skogspromenad som kanske är mer fokuserad på motionen.

Som kontor fungerar Nackareservatet bara si så där. Mitt nyfunna lugn gör inte mycket för produktiviteten. En hackspett gäckar mig med sina trumvirvlar. Det är svårt att läsa texten på skärmen i dagsljuset. När sedan regnet börjar falla och rinna längs med nacken får skogbadning en ny betydelse. Jag ger upp. Jag behöver se människor.

Coworking

På Götgatspuckeln mitt i city är det stimmigt. Folk trängs både på gator och caféer. Jag är här för att testa en växande trend under coronapandemin – coworking, det vill säga, en blandning mellan frilansplats och kontorskollektiv. Inte sällan innebär det en grupp vänner eller kollegor som bestämmer sig för att hyra en lokal gemensamt, men det finns också kommersiella lösningar.

Yusrizal Ibrahim är uthyrare på Uma Workspace som är ett finländskt företag som hyr ut kontorsplatser i flera städer runt Östersjön. Han tar emot mig vid dörren och visar mig runt. Jag har anmält mig för en gratis coworking-plats för en dag.

– Här finns skrivbord, krypterad wifi, konferensrum, printrar och vilorum med masserande bäddar. Allt som behövs för att jobba som frilansare eller driva ett litet företag, berättar Yusrizal Ibrahim.

Yusrizal Ibrahim är uthyrare på Uma Workspace
Yusrizal Ibrahim är uthyrare på Uma Workspace. Foto: Peter Al Fakir

När coronapandemin kom slog den också hårt mot coworkingbranschen. Men allt eftersom tiden har gått så börjar folk tröttna på att jobba hemifrån, berättar han. Då finns coworking som ett smidigt alternativ. Här kan frilansaren sitta tillsammans med andra på de fria platserna, eller så kan det lilla företaget hyra ett eget rum. Det finns ingen bindningstid och kontoret kan växa i takt med bolagets utveckling.

– Men vi har också techbolag som har stängt ner huvudkontoret som hyr platser här för de medarbetare som inte vill arbeta hemifrån under coronan. Jag tror att det här är en kontorslösning vi kommer se mycket mer av i framtiden just för flexibiliteten, säger Yusrizal Ibrahim.

Jag tar en kopp kaffe och sätter mig ned. Här och där arbetar personer i kontorskuber, andra vilar i soffgrupper och småskvallrar. Någon sitter i en “pod” och talar i telefon.

– Jag gillar hur folk från många olika branscher kan träffas spontant här. Det uppstår nya möten och affärsidéer, säger Yusrizal Ibrahim.

En fri arbetsplats kostar runt 3500-4500 kronor i månaden, ett eget litet rum betydligt mer. Det kan vara småpotatis för vissa och helt oöverstigligt för andra. Men nu när både arbetstagare och företag har fått smak på distansarbete kan behovet av fysiska arbetsplatser minska betydligt. Jag kan mycket väl sitta i framtidens kontorsmiljö. Och den har den omisskännliga doften av ny heltäckningsmatta.

Fakta: Olika aspekter på distansarbete

○ Var sjunde distansarbetare har inte koll på vilka programvaror och appar som är godkända av itavdelningen på företaget. Var fjärde anser att de inte fått någon hjälp med att få till en säker it-miljö vid distansar-bete, enligt en Sifo-undersökning be-ställd av Citrix.
○ En DN-undersökning i juni visar att 27 procent har arbetat mer på distans under coronakrisen än innan. Av de tillfrågade har 16 procent arbetat på distans fem dagar i veckan. De flesta, 52 procent, uppger att de upplevt distansarbetet i huvudsak positivt, 34 procent lika delar positivt som negativt och 14 procent i huvudsak negativt. Den största för-delen som upplevs med distansarbetet är att slippa pendla. Över hälften angav ensamhet och avsaknad av ett socialt sammanhang som den största nackdelen.
○ Personer som vistas minst två timmar i grönområden i veckan har bättre upplevd hälsa än de som inte varit i skogen. Det visar en studie av 20 000 britter som presenteras i Naturetidskriften Scientific Rreports.
○ Distansarbete kan leda till mer övervakning av medarbetarna. Ge-nom olika mjukvarulösningar kan företag kontrollera varje knapptryck på jobbdatorn för att övervaka hur arbetstagarna sköter sig. Kameran på datorn kan också användas för att hålla koll. Många kinesiska och amerikanska företag har redan infört liknande program. Det säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd på Institutet för nä-ringslivsforskning till SVT.
○ En rapport som TCO-tankesmed-jan Futurion beställt visar att 96 procent av arbetstagarna vill fort-sätta att arbeta på distans i någon utsträckning. Ingen av de tillfråga-de ville arbeta på distans hela tiden, och 4 procent ville inte alls arbeta på distans. En slutsats som dras i rap-porten är att en hybrid mellan kontors och distansarbete kommer att efterfrågas allt mer av arbetstagare i framtiden. Däremot vill 71 procent av de tillfrågade arbetsgivarna inte att personalen arbetar på distans när coronakrisen är över.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV