Energi

Odla sommarens godaste gubbar

"Nummer ett för att lyckas är att sätta sina plantor soligt, varmt och luftigt.

Få saker symboliserar svensk sommar lika mycket som jordgubbar. Soligt läge, lagom fuktigt och gott om tillgång på pollinerare – det är några knep för att få de godaste och sötaste bären. Ulf Engström driver den ekologiska odlingen Trädgårn i Södertälje och har som femte generationens trädgårdsmästare i princip vuxit upp i jordgubbslandet. Det han inte kan är inte värt att veta.

– Nummer ett för att lyckas är att sätta sina plantor soligt, varmt och luftigt. Jordgubbar gillar inte att vara för fuktiga runt rötterna, då möglar bären. Självklart får de inte torka ut heller, säger Ulf.

Själva jordmånen är det däremot mindre kinkigt med. Idealet är väldränerad jord med minst 30 centimeter mylla, men även lerig eller sandrik jord funkar.

– Med mycket sand får du tillföra mer näring och vatten. Är jorden lerig får du se till att torka upp den rejält emellanåt. Det får absolut inte bli pölar.

Lägg ut halm

Bygg en liten upphöjd bädd, som en kulle, runt varje planta. Då undviker du risken att den blir stående i vatten.

– Ett annat knep är att lägga ut halm runt bären i landet, för att de inte ska förstöras av väta, och även skapa torrare miljö för att slippa sniglar. Det hjälper däremot inte mot rotogräs, som ju kommer underifrån, säger Ulf.

Ge näring tre gånger per säsong. Men var försiktig med mängden – för mycket gödsel ger frodiga blad men små gubbar.

– Gödsla i början och slutet av maj och sedan en gång till i slutet av juni. Men aldrig efter skörd. Då ska plantan hållas mager för att bilda nya blomanlag inför nästa år.

En ytterligare risk med för sen gödsling är att plantan växer till sig för mycket och lättare fryser sönder på vintern.

Täck med fiberduk

Med tanke på hur den svenska våren och försommaren ofta spelar oss spratt, med minusgrader ända in i juni, är fiberduken jordgubbsodlarens bästa vän.

Tidiga sorter kan frysa bort om det kommer kalla frostnätter. Då kan du täcka landet med duken för att skydda blommorna. Men ta bort den på dagen så att blommorna kan pollineras.

Som för all annan växtlighet är de naturliga pollinerarna livsviktiga.

Bästa sättet att gynna humlor, fjärilar och solitärbin är att skapa en variationsrik miljö i trädgården. Sätt därför dina jordgubbar på en plats där det finns mycket blommor och annan natur som lockar dit nyttoinsekterna.
Med hundratals olika sorter är det inte lätt att veta vilka jordgubbar man ska välja. Ulf Engström har ett enkelt svar:

Välj den smak du gillar. De sötare sorterna smakar mest, men det finns även syrligare sorter. Min egen favorit är Polka, en söt och lättodlad sort.

Botaniskt sett är jordgubbar inget bär utan en skenfrukt
Botaniskt sett är jordgubbar inget bär utan en skenfrukt. Kärnorna på utsidan är jordgubbens egentliga frukt. Själva plantan tillhör familjen rosväxter. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Tålig mot mjöldagg

Kolla upp om arten är tålig mot mjöldagg. Det är en svamp som sätter sig på blad och bär och kväver plantan. Ett annat tips är att välja en tidigare och en lite senare sort för att förlänga säsongen.

I Mellansverige och norrut ska man dock vara lite försiktig med de sena sorterna. Eftersom de mognar så sent riskerar blomanlagen att inte hinna bli klara innan vintern. Då får man ingen skörd nästa år.

Vill man ha riktigt stora jordgubbar är det en god idé att byta ut plantbeståndet efter fyra, fem år, menar Ulf. Annars kommer det att växa mer vegetativt för varje år och producera allt mindre bär.

Det är enkelt att förnya sina plantor själv genom revor. De kommer året efter nyplantering, som små rosettliknande utskott med rötter från huvudplantan.

Klipp av dem och sätt ned direkt på den nya platsen. Bäst är att göra detta på våren när marken hunnit bli varm, så revan hinner etablera sig och ge bra skörd året efter.

Efter sista skörden ska plantorna komma in i viloläge inför vintern. Gör då gärna som proffsodlarna och slå av alla blad med en trimmer.

Det är helt ofarligt, eftersom bladen växer ut på nytt nästa år. Med färre blad kommer ljuset åt rothalsområdet där blomanlagen bildas. Dessutom minskar fuktigheten och då blir risken för svampangrepp mindre, säger Ulf Engström.