Radar · Miljö

Klimatet kan vara känsligare än vi trott

Mängden moln på låga höjder minskar mer i de klimatmodeller som visar på en högre klimatkänslighet.

Klimatet kan vara känsligare för koldioxidutsläpp än vad man tidigare trott, visar ny data från klimatmodelleringar. Det skulle innebära att vi har betydligt mindre möjligheter att nå Parisavtalets uppsatta mål, skriver tidningen The Guardian.

Klimatkänslighet är ett mått på hur mycket jordens medeltemperatur långsiktigt förväntas att öka om koldioxidhalten i luften fördubblas jämfört med den förindustriella nivån på 280 ppm. Det mäter med andra ord ett hur känsligt klimatsystemet är, och ligger till grund för de scenarier som sedan görs om den globala uppvärmningen och hur lång tid vi har på oss att begränsa den.

Den senaste tiden har en rad nya klimatmodelleringar gjorts, som visar på att känsligheten kan ligga på ett medelvärde på 5 grader celsius istället för de 3 grader som det länge rådit konsensus om i forskarvärlden. Resultaten kommer från över 20 olika forskningsinstitutioner och kommer att ligga till grund för IPCC:s sjätte klimatrapport som ska publiceras nästa år.

Men det är bara 25 procent av dem som visar en drastisk ökning. En av modellerna kommer från Hadelycentret i Storbritannien. Timothy Palmer, en av forskarna bakom studien och professor i klimatfysik vid Oxford universitet, berättade för The Guardian att de höga siffrorna först gjorde forskarna nervösa.

– Det var långt utanför tidigare uppskattningar. Folk frågade om det fanns en bugg i koden. Men det kokade ner till relativt små förändringar i hur molnen representeras i modellerna.

Johan Rockström, svensk klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Tyskland, kommenterade i The Guardian att resultaten är djupt bekymrande.

– Klimatkänslighet är som en helig graal för klimatvetenskapen. Det är den främsta indikatorn på klimatrisk. Under 40 år har den legat på omkring 3 grader. Nu börjar vi plötsligt se stora klimatmodeller från de bästa superdatorerna som visar att saker och ting kan vara värre än vi trodde.

Om klimatkänsligheten ligger på ett medeltal på 5 grader skulle det innebära att vi inte längre kan begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och att det bästa vi kan hoppas på är 2 grader, fortsatte han.

Men det behövs mer forskning innan man kan dra några slutsatser av resultaten. Markku Rummukainen, professor vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, betonar att det handlar om nya resultat och att en del visar på högre klimatkänslighet, men inte alla. De resultat som än så länge kommit in varierar mellan att bekräfta tidigare uppskattningar och något högre värden.

– Anledningen verkar vara hur låga moln påverkas vid en global uppvärmning. I de modeller som visar på högre klimatkänslighet tenderar moln på lägre höjder att minska mer, vilket släpper in mer solstrålning till jordytan. Det i sin tur förstärker den uppvärmning som orsakas av växthusgasutsläppen, säger han till Syre.

Det blir alltså en så kallad positiv återkoppling, och processen behöver studeras närmare.

– Forskning pågår för att bättre förstå vad anledningen till dessa förändringar i de låga molnens respons på uppvärmningen är. Processerna är ganska komplicerade, säger Markku Rummukainen.

Om klimatkänsligheten skulle vara högre än vad som tidigare uppskattats, så skulle det innebära att utsläppen behöver minska ännu snabbare för att ambitionerna i klimatarbetet ska infrias och Parisavtalets mål ska kunna nås. Vid en större klimatkänslighet påverkas klimatet mer av utsläppen och då behöver de totala utsläppen begränsas mer.

– Jag tror att i dagsläget är det svårt att veta hur det landar. Men det är absolut viktigt att hålla koll på forskningen om klimatkänsligheten.