Radar · Mänskliga rättigheter

Tusentals sörjde död demonstrant i Minsk

Människor står i kö för att hedra den döde demonstranten Roman Bondarenko vid hans begravning.

Flera tusen människor var ute i Belarus huvudstad Minsk för att hedra minnet av demonstranten Roman Bondarenko, som efter att ha gripits av polisen. Mängder av röda och vita blommor har lagts vid hans grav och människor skanderade de sista ord han skrev: ”Jag går ut”.

Omkring 5 000 människor samlades i Minsk inför Bondarenkos begravning, enligt nyhetsbyråerna Reuters och AFP. Människor höjde sina armar i luften i tystnad och i samlingen höjdes också blommor i oppositionens röda och vita färger.

Begravningen skedde i en kyrka i stadens utkanter och när kistan bars ut bröt applåder ut bland de som samlats där. Folkmassan sträckte sig över 500 meter från kyrkporten.

”Jag går ut” var vad 31-åringen skrev till sin familj den 12 november – innan han ingrep mot en grupp män som tog bort oppositionella flaggor i hans bostadsområde, blev misshandlad och bortförd och till sist avled med hjärnskador.

Slagen och bortförd

Gripandet var ett av många tusen som skett sedan protesterna mot president Aleksandr Lukasjenkos regim startade, efter det kraftigt ifrågasatta presidentvalet i augusti. Vittnesmålen om övervåld och tortyr har varit omfattande.

Ett filmklipp inspelat i samband med att Bondarenko greps visar hur civilklädda och maskerade män misshandlar honom. Vittnen säger att han var vid medvetande när han sedan fördes bort i en buss.

Regimens ordningsmakt har ofta använt civil klädsel, masker och omärkta uniformer när de slår ned protesterna, men myndigheterna avfärdar att de bär ansvaret för att 31-åringen senare avled.

De hävdar att Bondarenko fick sina hjärnskador i ett berusat gatuslagsmål, men handlingar som läckts från sjukhuset där han dog visade att han inte hade alkohol i kroppen.

En narkosläkare vid akutmottagningen där har nu gripits av polisväsendet misstänkt för att ha läckt pappren, vilket formellt rubriceras som ”spridande av falsk information”. En journalist på den oberoende nyhetssajten Tut.by som var med och avslöjade detta sitter också i KGB-förvar.

Ishockeyledare inblandad?

Oberoende medier rapporterar att en av männen som gav sig på Bondarenko hade stora likheter med ordföranden i Belarus ishockeyförbund, Dmitrij Baskov, som står Lukasjenko nära. I ett inspelat telefonsamtal som läckt hörs en person som uppges vara Baskov diskutera dessa händelser, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax.

EU har fördömt dödsfallet och riktade på torsdagen ytterligare sanktioner mot regimen med anledning av dess nedslag mot protesterna.

Omkring 16 000 gripanden har skett i samband med protesterna i Belarus de senaste månaderna. Omkring 700 personer sitter i förvar i väntan på att dömas av det hårt styrda rättsväsendet.

Lukasjenko ska berätta

Lukasjenko säger att han i nästa vecka kommer att ”berätta allt” om Bondarenkos död, rapporterar den statligt styrda nyhetsbyrån Belta. Han påstår att mannens anhöriga ber allmänheten att låta dem sörja ifred.

Vid sidan av detta meddelar Lukasjenko att Ryssland, som för närvarande är hans närmast förtrogna, har gett Belarus uppskov på ett miljardlån som skulle betalas i år.

Fakta: Auktoritärt styre

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.
Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.
På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.
Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.
I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.
Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV