Vart femte år uppdateras en lista du helst inte vill hamna på. Men vilka är nya på årets rödlista, och vilka har tagit sig därifrån? Och vilka hot mot våra svenska arter är större än klimatförändringen?
Homo sapiens sapiens status i Sverige är livskraftig, men för 4 746 andra arter går det sämre. De befinner sig någonstans på skalan mellan misstänkt hotad (en kategori benämnd ”kunskapsbrist”) och ”nationellt utdöd” på årets utgåva av rödlistan som lanseras 22 april. Bedömningen av arter och deras hotstatus uppdateras vart femte år. Årets lista innehåller 11 procent fler arter än 2015.
Bland 2020 års nykomlingar finns igelkotten, som minskar främst i södra Sverige. Vad det beror på behöver studeras ytterligare, enligt Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som tar fram rödlistan. Några faktorer kan vara trafikdödlighet, att det småskaliga jordbrukslandskapet försvinner allt mer, och att igelkottens fiende grävling gynnas av milda vintrar.
Ny på listan är även skogsharen, som också hotas av snöfattiga vintrar, sannolikt eftersom harens vita vinterpäls gör den mer exponerad för rovdjur.
Främsta hotet inte klimatet
Men klimatkrisen är inte det största problemet som Sveriges flora och fauna möter i dag, berättar Karin Ahrné, miljöanalysspecialist på SLU Artdatabanken:
– De främsta hoten mot rödlistade arter är avverkning av skog och igenväxning av många olika miljöer, som gräsmarker, fjäll, stränder, sanddyner, skogsmiljöer och våtmarker.
Igenväxning förekommer alltid i naturen, men till följd av mänsklig påverkan, som övergödning samt att bete eller slåtter upphört har igenväxningstakten ökat.
– Intensifierad markanvändning inom jord- och skogsbruk är det som direkt påverkar flest rödlistade arter, fortsätter Karin Ahrné.
Enligt FN:s konvention för biologisk mångfald ska Sverige bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt.
I våra nationella miljömål för ett rikt växt- och djurliv ingår också bland att statusen för naturligt förekommande arter och naturtyper i Sverige ska vara gynnsam. Rödlistan – som alltså inte är juridiskt bindande – kan användas för att utvärdera detta.
Naturbete och ändrat skogsbruk
Så vad kan göras gör att bevara våra hotade arter?
– Viktigast och den största utmaningen är att inom jord- och skogsbruket skapa bättre förutsättningar för biologisk mångfald och samtidigt möta klimatförändringarna, säger Karin Ahrné.
Politiskt kan det handla om att öka lönsamheten för bete av naturbetesmarker, och att främja mer småskalighet i brukandet inom jordbruket.
Vad gäller skogen behöver avverkningen av skogar med höga naturvärden upphöra, enligt Karin Ahrné, som fortsätter:
– Andra viktiga åtgärder som kan gynna många rödlistade arter är att använda alternativa brukningsmetoder såsom hyggesfritt skogsbruk, mindre kalhyggesytor och lokalt anpassade hänsynsåtgärder.
I marina miljöer är skydd av känsliga områden, fiskereglering för ett skonsammare fiske, men även en minskning av näringsläckage och förbud mot miljöfarliga ämnen åtgärder som behöver förstärkas. Vad fisket beträffar är bottentrålning det främsta problemet, enligt Ahrné.
Ljusglimtar
– Bland de marina arterna finns stor andel arter som bedöms i kategorin ”kunskapsbrist”, det vill säga det krävs mer kunskap för att kunna bedöma arternas status. Så en viktig åtgärd i marina miljöer är också att skaffa oss bättre kunskap, säger Karin Ahrné.
En av arterna som vid föregående rödlista landade i kategorin ”kunskapsbrist” är en sjöstjärna vid namn sjuarmad sprödstjärna. Tack vare insatser från sportdykare har kunskapen om arten ökat, och den bedöms i dag vara livskraftig.
Och det finns fler ljusglimtar på årets rödlista. Till exempel har fransfladdermusen förbättrat sin status, och sex fåglar lämnar i år listan, bland dem sånglärka och kungsfågel.
Samtidigt som 28 fågelarter tillkommer. Antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent i den nya utgåvan av listan.
Vill du som privatperson bidra till att minska hotet mot vår biologiska mångfald finns en rad sätt (se tipsruta), som kan anpassas efter egna intressen och förutsättningar, säger Karin Ahrné.
– Det viktigaste är att tänka till och göra något, alla behöver inte göra allt.
Läs mer: Massdöd – människans avtryck på jorden (artikel från 9 april 2020).
Läs mer: Genbank ska rädda hotade koraller (artikel från 2 april 2020).
Biologisk mångfald – vad kan du göra?
Tips från Karin Ahrné, Miljöanalysspecialist SLU Artdatabanken
I trädgården
Bidra genom att gynna arter i sin trädgård, balkong, kolonilott, hyres- eller bostadsrättsförening t ex genom att…
… anlägga äng istället för gräsmatta eller bara låta delar av gräsmattan växa sig lite högre och låta blommande växter blomma innan de klipps (ta även gärna bort det klippta gräset) – detta gynnar både växterna och de arter som är knutna till dem t ex blombesökande insekter.
… plantera växter som blommar under hela säsongen så att det finns nektar och pollenkällor för blombesökande insekter. Viktigt att tänka på är att välja växter som inte riskerar att bli invasiva, och gärna fröer från närområdet.
…sätta upp fågelholkar och biholkar (viktigt att biholkar har skydd mot fåglar och är tillräckligt djupa gärna minst 20 cm – gäller inte alla biholkar som finns i handeln)
… anlägga boplatser för marklevande bin i form av bar sand
… anlägga en damm i trädgården.
I handeln
Göra medvetna val i handeln, återanvända (t ex genom att handla second hand) och ta hand om de saker du har för att öka hållbarheten. Välj produkter med så liten miljöpåverkan som möjligt t ex närproducerade och miljömärkta varor.
Politiskt
Påverka lokala politiker eller själv engagera sig politiskt.
Alla rödlistade arter är inte hotade
Rödlistade arter i Sverige 2020 tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med 14 expertkommittéer, och innefattar djur, svampar och växter.
Antalet rödlistade arter har ökat med 11 % jämfört med rödlistan 2015, från 4273 till 4746 arter.
Rödlistade arter kategoriseras enligt följande: kunskapsbrist (DD), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN), akut hotad (CR) och nationellt utdöd (RE).
Alla arter på rödlistan är inte hotade. Eftersom rödlistning handlar om att bedöma arters risk att dö ut kan även vanliga arter, som gråkråkan bli rödlistade, om populationen minskar kraftigt.
Listans hotade arter (det vill säga kategorierna sårbar, starkt hotad och akut hotad) har också ökat jämfört med 2015, från 2 029 till 2 250.
Andelen rödlistade arter av alla bedömda arter år 2020 är 21,8 % och det är högre än under tidigare rödlistor där andelen pendlat mellan 18 % och 20 %. Förändringarna beror både på en försämring av tillståndet för arterna och att kunskapen om arternas status förbättrats.
Mer om kategoriseringen går att läsa här.
Källa: SLU Artdatabanken
