Glöd · Debatt

”Satsa effektivt på kollektivtrafiken”

Regeringen satsar på ett nytt signalsystem för järnvägen, men Ulf Flodin menar att det är annan upprustning som behövs.

DEBATT Budgetpropositionen, det dokument som regeringen föreslår för statens utgifter – har presenterats i september.  Avsnittet om klimat och trafik presenterades av språkröret Per Bolund  i tv som en grön omstart för klimatet.

Investeringarna i järnväg ökar med 3 miljarder kr till 17,5 mdkr för 2021. De pengarna ska användas för att införa ett dyrt och onödigt signalsystem benämnt ERTMS. Detta kommer att slå ut en del godstrafikbolag på grund av dyra installationer som krävs i befintliga lok.  Om tillskottet i stället  skulle användas till upprustning av regionbanor hade det räckt till 30 mil.

Underhåll av järnväg ökar med 0,4 miljarder kronor till 12,8 mdkr kr.  Men det finns en underhållsskuld som uppgår till över 10 mdkr kr.  Tillskottet är en vänlig gest, men helt otillräckligt.  

Svensk kollektivtrafik förlorar en miljard kronor i månaden på grund av coronapandemin enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR ). Man har sammantaget  hittills förlorat över 7 miljarder kronor. Regeringen har kompenserat med 3 miljarder kronor för i år och ger ett anslag om 2 miljarder för 2021, det vill säga en otillräcklig kompensation. Jämför SAS, som fått 5 mdkr kronor i stöd i år.  

Godstrafiken på järnväg lider av konkurrens med åkerier. Dessa kör billigt med hjälp av en stor andel underbetalda utrikeschaufförer. Eftersom Sverige har som mål att överföra mer gods till järnväg anslår regeringen 400 miljoner kronor till godstrafikbolagen.  Det vore mer långsiktig hjälp att sänka banavgifterna med samma belopp.  Varför ska Trafikverket ta ut dyra banavgifter som höjs varje år? Det är direkt systemstörande.

Tyskland, Frankrike och Österrike sänker banavgifterna. Danmark betalar ut mer i miljötillskott än vad banavgifterna kostar, det vill säga att tågoperatören går med ett nettoplus i kassan när tåget har kört, sett till banavgifter. Det vore en bra lösning även i vårt land. Green cargo, som är det största järnvägsgodsbolaget får 1,4 mdkr kronor för att kompenseras för sina förluster.

Man satsar 500 miljoner kr för att elektrifiera lastbilstrafik.   Men det vore bättre att använda pengarna till järnvägens elektrifiering. För 500 miljoner konor kan man elektrifiera 16 mil järnväg.  Eller 5 mil väg. Därtill minskar man ju energiåtgången med en faktor tre om man kör gods på järnväg eftersom rullmotståndet är betydligt lägre mellan stålhjul och räls än asfalt och gummi. 

Även flyget ska elektrifieras och förmås köra på biobränslen. Användning av biobränsle stimuleras genom 200 miljoner kronor. Men även vid förbränning av biobränslen bildas koldioxid. Kommer bränslet primärt från skogen återresorberas koldioxiden i ny skog efter 80 år.  Men om man ska minska koldioxidutsläppen måste man låta skogsavfall och annat biologiskt material myllas ner i jorden. Biobränslen räcker dessutom enbart till en mindre del av fordonsflottan om man inte ska utarma den biologiska mångfalden. 

Slutsats: Tänk om man i budgetpropositionen inte enbart gjorde symboliska smärre insatser för klimat och miljö utan satsade kraftfullt på utökat kollektivt resande, innefattande stora järnvägssatsningar och minskat bilåkande. Språkrören presenterade budgetförslaget som en spelvändare. Men i själva verket får vi vara glada om det blir någon förbättring alls för klimat och miljö.