Genom att berätta att griskött är både klimatsmart och nyttigt hoppas Sveriges grisbönder få snurr på grisätandet bland de yngre. I helgen som gick lanserades kampanjen på södermalm i Stockholm med en foodtruck där unga kockar från Juniorkocklandslaget bjöd på tjock korv i ny tappning. 600 korvar delades ut, enligt Jeanette Elander, grisbonde och ordförande i Sveriges grisföretagare, men det framgår inte om de som smakade var rätt målgrupp.

Kampanjen ska inte förväxlas med Gilla gris som Syre tidigare har skrivit om. Gilla gris har också unga som målgrupp men drivs av Svenskt kött och den danska motsvarigheten Landbrug & Fødevarer.

Unga väljer vegetariskt

Nya kampanjen SweDish Pork är enligt kampanjmakarna själva en reaktion mot att allt fler yngre väljer att äta mer vegetariskt, och väljer annat kött än gris när de väl äter kött.

— I de konsumentundersökningar vi gjort framkommer det att kunskapen om svenskt griskött är låg hos de unga. Det är en anledning till att köttet väljs bort, säger Jeanette Elander i ett pressmeddelande.

Genom recept och information om hållbarhetsarbetet och hur nyttigt griskött är, ska unga fås att äta gris. Grisköttet ska bli trendigt och lustfyllt igen. ”För den goda smaken, hälsan och klimatet”, står det på hemsidan.

— Det är många som inte vet att svenskt griskött är bland det mest klimatsmarta köttslaget. Eller att våra svenska grisar äter vegetabiliska rester från vår svenska livsmedelsindustri och på så sätt är en del av ett naturligt kretslopp. Dessutom innehåller köttet många viktiga näringsämnen, säger Jeanette Elander.

Men stämmer det verkligen att mer kunskap skulle öka köttätandet? Martin Smedjeback från den ideella organisationen Total insyn säger såhär:

– Det kan hända att kunskapen om grisköttet är låg, men mer relevant är att kunskapen är låg om grisarnas situation i djurindustrin. Om unga visste att svenska grisar hålls inburade dygnet runt i hela sitt liv utan att någonsin få böka i jorden, skulle köttet väljas bort i ännu högre utsträckning, säger han.

Total insyn jobbar aktivt med att filma och avslöja förhållandena i den svenska djurproduktionen.

Griskött inte klimatsmart enligt WWF

Budskapet kan ifrågasättas även ur andra perspektiv. För hur klimatsmart är egentligen svenskt griskött?

Anna Richert, senior matexpert på WWF, konstaterar att griskött är mindre klimatbelastande än kött från djur som betar.

– Men om vi jämför vi med andra proteinkällor som sill och baljväxter påverkar det klimatet åtta respektive tio gånger mer, säger hon.

I WWF:s köttguide får svenskt griskött gult ljus när det gäller klimat, det vill säga ”var försiktig”. När det gäller andra miljöaspekter som biologisk mångfald och kemiska bekämpningsmedel får köttet inte heller godkänt i WWF:s köttguide. För kemiska bekämpningsmedel är ljuset till och med rött, vilket betyder varning. Bara för antibiotika blir ljuset grönt.

Dessutom är det olyckligt att bara lyfta fram en av de aspekter som ingår i begreppet hållbarhet, tycker Anna Richert.

– Krisen för den biologiska mångfalden är lika stor som krisen för klimatet, fast på olika vis. För att grisar ska ha en plats i matsystemet och på tallriken i framtiden så behöver de äta restprodukter och böka i jorden i mycket större utsträckning än vad de gör idag, säger Anna Richert.

Hon tycker också att recepten innehåller anmärkningsvärt mycket kött per portion.

– Om kampanjen vill leva upp till de högt ställda ambitionerna, använd då recept där köttet är kryddan – inte huvudnumret, säger hon.

Processat griskött kopplas till cancer

Och är griskött så hälsosamt som kampanjen vill påskina? Flera studier visar att processat griskött ökar risken för en rad sjukdomar, som kranskärlssjukdom, stroke, diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. I kampanjen figurerar bacon och korv, som är just sånt processat kött som ökar risken för sjukdomar.

Syre har sökt Jeanette Elander för en intervju i två dagar, men hon har inte tid. Vi får bara ett skriftligt uttalande angående hälsoaspekten:

”Vi översköljs av olika rön kring mat, vad som är farligt och inte. Jag är ingen forskare och tänker inte ge mig in i debatten kring processad mat och rött kött, men kan konstatera att forskarna inte verkar vara helt överens i frågan, då det är svårt att göra studier på kostvanor hos människor eftersom vi inte kommer ihåg vad vi åt för några år eller ens för några månader sedan. Själv tror jag att lagom är bäst och tycker att Livsmedelsverkets rekommendationer att äta max 500 gram rött kött och chark verkar rimlig”, skriver hon.

Kampanjens recept innehåller 200-275 gram kött per portion för fyra av de fem recepten på hemsidan. Det femte innehåller korv, där köttmängden inte anges.