Svensk köttindustris EU-stödda kampanj ”Gilla gris” drar i gång för andra året i rad. Men den skattefinansierade kampanjen möter hård kritik från flera håll.
Med pengar från EU går nu köttindustrins kampanj ”Gilla Gris” in på andra året. Bakom kampanjen står branschorganisationen Svenskt kött och den danska motsvarigheten Landbrug & Fødevarer. Syftet med den skattefinansierade kampanjen är att få unga att äta mer griskött i Danmark och Sverige.
Men att skattepengar används för att försöka få fler unga att äta grisar möter hård kritik från både miljö- och djurrättsorganisationer.
– Det här är riktigt illa av flera skäl. Konsumtionen av griskött minskar i Sverige på grund av larm kring dåliga bedövningsmetoder, samt hälso- och miljöskäl, säger Anna Harenius, sakkunnig på Djurens Rätt.
”Gilla gris” borde vara en kampanj för grisarnas bästa, inte för att fler ska äta dem" – Anna Harenius, sakkunnig på Djurens Rätt.
– Att EU valt att finansiera den här kampanjen igen visar bara på att de väljer att gynna industriell djurhållning, istället för konsumenterna, miljön och djuren. ”Gilla gris” borde vara en kampanj för grisarnas bästa, inte för att fler ska äta dem, säger Anna Harenius.
Svenskt kött hävdar att syftet med kampanjen är att ”visa på hur enkelt och gott det kan vara att laga mat med griskött”.
– Vi är ju helt ointresserade av att konvertera det fåtal konsumenter som väljer bort kött till att bli köttätare igen. Det är bara dyrt och dumt jämfört med effekten man får av att prata med en intresserad publik, säger Anders Dalenius, projektledare för Gilla Gris, till tidningen Resumé.
Men på EU-myndigheten Chafeas hemsida står det att syftet är att öka efterfrågan bland unga och man konstaterar att fläskmarknaden i Sverige och Danmark är på nedgång, framför allt bland konsumenter i åldrarna 18-29 år.
”Ökad konsumtion av fläsk på de två marknaderna kommer att ha en positiv inverkan på den europeiska grisköttsindustrin” – EU-myndigheten Chafea
Kampanjen startade 1 juni förra året och har en kampanjbudget, som sträcker sig över en treårsperiod, på cirka 3 172 000 euro, varav nästan 2 500 000 euro (cirka 26 025 000 kronor) är EU-stöd.
