Zoom · Analys

Amy Barrett en bricka i spelet om USA:s högsta domstol

Amy Coney Barrett förhörs av senaten inför en eventuell utnämning till USA:s högsta domstol.

Syre berättade nyligen om att Ruth Bader Ginsburg, ikonisk liberal domare i USA:s högsta domstol, har dött vid 87 år ålder. Republikanerna under Trump har nu skyndat på processen mot att ersätta henne den mycket konservativa juristen Amy Coney Barrett.

Amerikaner älskar förkortningar. En av de bökigaste är SCOTUS, Supreme Court of the United States, USA:s högsta domstol. Varje delstat har också sin egen högsta domstol som kontrollerar lokala lagar, vilka jag ännu inte sett något käck förkortning för.

Högsta domstolar har lite olika uppgift i olika länder, oftast är de satta att vara det sista steget för överklagande av ärenden och ofta, men inte alltid, har de som uppgift att kontrollera att olika demokratiska institutioner följer lagar och regler. Det är fallet i USA. Högsta domstolen ses där som ett av benen som demokratin står på. De andra är presidenten och kongressen.

Den amerikanska högsta domstolen består för närvarande av nio ledamöter. Åtta är utsedda, medan den nionde platsen ska fyllas sedan Bader Ginsburg avlidit. Det är presidenten som utser ledamöterna, men beslutet måste bekräftas av senaten. För att kunna bedöma om en person är lämplig eller inte hålls förhör där innan man tar beslut. Under veckan har sådana förhör hållits med Amy Coney Barrett efter en rekordsnabb process för att utse henne.

USA:s domare till högsta domstolen sitter på livstid

Eftersom domarna i domstolen utses på livstid har valet av dem stor betydelse för politiken i landet under lång tid. Domarna förväntas att fokusera på juridiska aspekter, men utses ofta utifrån sin politiska tillhörighet. Innan Ginsburg dog var relationen mellan konservativa och liberala domare 5-4, grovt räknat. Konservativa politiker tenderar att vara mer angelägna att fylla domstolen med ”sina egna” representanter och Donald Trump har varit ovanligt angelägen, till och med besatt av detta.

Det finns egenskaper hos den amerikanska demokratin som ger Republikanerna större tyngd än de borde ha utifrån sina röstetal. Häromdagen förklarade jag hur elektorssystemet gjorde att Trump blev president trots att han fick färre röster än Clinton. I senaten sitter två senatorer från varje delstat oavsett statens storlek, i det konservativa inlandet ligger många små delstater som gör församlingen till en mer konservativ samling än landet i sin helhet. Det är inte ovanligt att en demokratisk president med ett demokratiskt representanthus får leva med en konservativ senat, trots att man vunnit valet i rena siffror.

Republikanerna vill utnyttja övertaget de har just nu och utse Barrett innan valet, som de är medvetna om att de riskerar att förlora. Åtminstone presidentposten.

Jag minns att min mor sa att en fru aldrig får neka sin make sex, eftersom det är hans rätt och hennes plikt. Sex är inte till för njutning. Det är för att göra så många barn som Gud väljer att ge dig. Kvinnor måste vara lydiga. (Lisa Williams, en tidigare medlem i People of Praise.)

Annat ljud i skällan

Precis som med så mycket annat som händer i politiken i USA just nu är tonläget högt kring utnämningen. Framförallt menar Demokraterna att Republikanerna bryter mot informella regler som de själva drivit på hårt för att införa under tidigare utnämningar. Framförallt hänvisar demokraterna till ett liknande läge inför förra presidentvalet.

En plats i SCOTUS uppstod i upptakten till det valet. Eftersom senaten också då hade en republikansk majoritet stoppades Obamas försök att utse en ny domare. Republikanerna hävdade att det inte var lämpligt att utse en ny domare under ett valår. Folket skulle få avgöra vilken president som skulle utnämna den nya domaren. De gick mycket långt i sina protester och stoppade utnämningen.

Det var i januari 2016. Långt innan valet. Den nuvarande situationen uppstod knappt två månader innan valet, när valrörelsen redan var i full gång och när många amerikaner redan hade röstat. Demokraterna skyller Republikanerna för hyckleri, medan Republikanerna försvarar sig med att deras princip förra gången gällde när det senaten och presidentskapet var i olika händer. Nu har Republikanerna båda och det finns ingen anledning att vänta, hävdar de.

Det ligger någon form av hygglig logik bakom deras försvar, men Demokraterna påpekar att slutresultatet kan bli att en president bara kan ta beslut under tre av sina fyra år i ämbetet, medan andra i praktiken får fem år på sig. Om den förra presidenten inte kunnat utse några domare under sitt sista år kan en efterträdare som har stöd av senaten fylla de platser som den förra presidenten inte kunnat fylla.Republikanerna under Trump har inte tvekat inför att utse en ny ledamot. Tvärtom har de gjort allt de har kunnat för att skynda på processen. Alla vet att det är stor chans att Trump förlorar valet och att det finns en risk att man också förlorar senaten. Så trots att landet har stora problem med  corona-pandemin och med ekonomin som en följd av det har allt annat fått stå till sidan medan Amy Coney Barretts utnämning har stressats fram. I alla fall enligt Demokraterna.

Ett får i ulvakläder

Din primära uppgift i livet är inte att vara jurist, utan att känna, älska och tjäna Gud. (Amy Coney Barrett till sina studenter.)

48-åriga Amy Coney Barrett är en gravt konservativ person som tillhör en kristen höger som sällan gör sig påmind här i Sverige. Hon är medlem i People of Praise, en sektliknande katolsk organisation som har mycket tydligt reaktionära åsikter och har jämförts med sekten i romanen och teveserien The Handmaid’s Tales.

Barrett har verkligen uttalat sig i rejält konservativ riktning i olika frågor, men det som juridiskt kunniga amerikaner främst varnar för är hennes inställning till juridiken. När hon grillades i senaten försökte Demokraternas representanter tydliggöra hennes speciella syn på hur man ska se på landets grundlag och andra lagar.

Hon tillhör en inriktning inom amerikansk juridik som kallas originalism. Den bygger på två principer. En grundlag är för det första att betrakta som fixerad i och med att den godkänts. Det som står i texten gäller för alltid. För det andra är den historiska kontext som producerade en lag viktigare än nutida förhållanden. I princip liknar det den relation konservativa kristna har till Bibeln. Det som står där är sant utifrån eviga principer och de enda tolkningar som är giltiga är de som utgår från texten och de värderingar som den skrevs utifrån.

Detta är egentligen det mest uppseendeväckande med Barrett. Många andra konservativa jurister på höga poster tillämpar en annan syn, de tolkar lagtexten också utifrån de värderingar som råder i det samtida samhället, vilket kan leda till att de försvarar också liberalt inspirerade lagar. Amy Coney Barrett kommer inte att vara särskilt flexibel eller ens modern i sina utlåtanden om hon utses.

Krystade förhör: Bartlett svarade undvikande

Under de tre dagar som Barrett förhördes i senaten behöll hon lugnet och framstod som en balanserad och klok människa. Hon vägrade att svara på flera frågor om hur hon skulle kunna tänkas rösta i olika viktiga frågor som kommer att dyka upp i domstolen. Framförallt handlade det om eventuella rättsmål i samband med valet, om aborträtten och sjukförsäkringssystemet. Flera av Demokraternas senatorer, bland andra Kamala Harris, gick på henne mycket hårt.

Det händer hela tiden saker som är över gränsen för vad en demokrati egentligen tål i USA. Årets valrörelse är en av de konstigaste jag har följt. Gränsen för rimlig skräck inför landets framtid är redan överskriden. Att utse Coney Barrett är ett av Donald Trumps sista möjligheter att samla styrkorna bakom sig. Samtidigt som han därigenom kan infria sitt löfte om att fylla domstolarna med  konservativa domare gör den heta diskussionen om något som definitivt skiljer höger från vänster att andra frågor hamnar i skymundan. Ju mer väsen i senaten om SCOTUS-utnämningen desto bättre för honom.

Det måste vara en besvärlig uppgift att som akademiker, om än reaktionär, förvandlas till en bricka i ett smutsigt politiskt spel. Om Barrett tycker att det är jobbigt avslöjar hon det inte. Under förhören har hon varit konsekvent i att hävda att hennes åsikt i olika frågor enbart utgår från hennes syn på juridiken, inte från hennes religiösa tro och ideologiska inriktning. Problemet är bara att hennes försök att undgå att politisera högsta domstolens uppgift gör henne extremt politisk. Att se på grundlagen som hugget i sten, som en text som måste förstås främst utifrån sig själv leder till en radikalt konservativ syn. Fenomen som inte ens fanns eller erkändes när konstitutionen skrevs måste då tolkas utifrån hur människor såg på andra liknande fenomen när lagtexten skrevs. Reaktionärt per definition.

Utöka domstolen – ett möjligt scenario

Joe Biden får oupphörligen frågan om han tänker utöka domstolen med fler domare om han vinner valet. Grundlagen anger inte hur många domare som ska sitta i högsta domstolen. Antalet har också växlat genom åren. Det faktum att två tredjedelar av ledamöterna i SCOTUS kommer att vara konservativa om Barrett utses leder till att liberala domare är i starkt underläge. Högern kommer att kunna göra som den vill, stoppa lagar den ogillar främst. Detta kan Demokraterna åtgärda genom att öka antalet domare.

Problemet är bara att Republikanerna har samma möjlighet om de får makten igen. Risken är stor för ett ställningskrig. Röster har också länge höjts för att införa tidsbestämda ämbeten i domstolen. Kritiker menar att det är orimligt att en människa som har så stor makt utnämns på livstid. Alla andra representanter för demokratin ställs regelbundet till svars för sina handlingar och det borde också gälla SCOTUS-domare.

Detta är en vanlig åsikt till vänster. Där menar man också att det är nödvändigt att beskära högsta domstolens makt. Många vill egentligen avskaffa den helt, men det kräver att man gör tillägg till konstitutionen vilket kan ta flera decennier. En snabbare väg vore att se till att domstolen får betydligt snävare arbetsområde så att den inte kan omkullkasta försök att modernisera det amerikanska samhället.

Ur ett svenskt perspektiv är det hela lite märkligt. Vår grundlag är medvetet svag. Vår demokrati bygger på att folket ska styra här och nu, inte på gamla texter. Den risk vi tar är att auktoritära krafter i riksdagen gör snabba grundlagsändringar som inskränker demokratin, medan den amerikanska modellen ger trygghet och stabilitet, på bekostnad av samhällelig flexibilitet. Politiken handlar för oss om värderingar här och nu, medan det amerikanska samhället hela tiden jämför sig med de värderingar som bakades in i konstitutionen när den skrevs.

Jag tror att det är ett problem som i mångt och mycket kommer lösa sig av sig själv. SCOTUS har stor makt, men den agerar inte självständigt politiskt, utan reagerar på olika specifika rättsfall. Genom att se till att nya lagar är så oförvitliga som möjligt ur konstitutionell synpunkt och genom att skapa stort folkligt stöd för olika samhällsförändringar kan man ge högsta domstolen mindre makt. Många frågor som berör människors vardag sköts också av lagar i de olika delstaterna eller lokalt vilket gör att andra institutioner har större makt.

Om Joe Biden blir president och Demokraterna tar senaten kommer Amy Coney Barrett med stor sannolikhet att vara ett betydligt mindre problem än hur det låter just nu. Hon är gravt reaktionär och står för en massa åsikter och värderingar som jag tycker är rent obehagliga, men oavsett hennes åsikter kommer hon att vara en av nio individer i en domstol som har begränsat material att arbeta med. Det vore sorgligt om skyddet för människor som inte har råd med sjukförsäkring försvinner, om aborträtten inskränks och om människor rätt att älska dem de älskar skulle hotas, men jag tror inte att det kommer att ske. Däremot finns det en risk att hon kommer att bli en bricka i efterspelet till presidentvalet. Det är en punkt där Demokraterna inte får tappa blicken på henne.