Enligt Migrationsverket, den myndighet i Sverige som är ansvarig för asylprocessen, kan du söka asyl i Sverige ”om du är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i ditt hemland”. Rätten att söka asyl, eller internationellt skydd, är en mänsklig rättighet. Den som enligt FN:s flyktingkonvention från 1951 räknas som flykting har vissa rättigheter enligt internationell lag. Alla som söker asyl är dock inte flyktingar enligt FN:s definition – men kan ändå ha skyddsbehov. EU och olika länder bestämmer i hög utsträckning själva vilka som ska beviljas skydd.
Enligt aktivister och asylsökande har asylrätten kraftigt inskränkts i Sverige och EU de senaste åren. Genom en tillfällig, strikt asyllag har allt färre som beviljats skydd i Sverige – synen på vad som utgör ett skyddsbehov har förändrats.
Hur och var söker någon asyl?
Asyl ska du enligt Migrationsverket och polisen söka på en gång efter ankomst i Sverige, om du har för avsikt att göra det och har rest in i landet utan att som det kallas ”ha din status reglerad”. Asylansökan kan lämnas in på Migrationsverkets ansökningsenheter i Göteborg, Malmö eller Stockholm. Det är också möjligt att söka asyl hos gränspolisen vid inresa, för den som träffar gränspolis vid inresan. (Alla som har för avsikt att söka asyl gör inte det eftersom de måste resa på andra sätt än oss som har pass som accepteras eller möjlighet att beviljas visum.)
För att kunna söka asyl måste du som regel befinna dig i det land eller på gränsen in till det land där du har för avsikt att söka asyl. Det är därför många tvingas fly och korsa gränser ”illegalt”.
Viktigaste stegen asylsökande går igenom
Ansökningssamtal
Det första mötet med Migrationsverket kallas för ansökningssamtal. Den asylsökande får träffa en utredare som ställer frågor om varför personen flytt, familjeförhållanden och hur hen rest in i Sverige. Den sökande får också fylla i formulär med frågor. Under ansökningssamtalet ska den asylsökande också lämna in sitt pass, om hen har ett, bli fotograferad och få sina fingeravtryck tagna.
Migrationsverket ska också informera personen om vilken rätt till boende den har under sin tid som asylsökande och andra praktiska frågor, som information om asylprocessens olika steg och vad personen själv måste göra.
Asylutredning
Det andra mötet hos Migrationsverket kallas för asylutredning. Asylutredningen kan bestå av flera möten innan ett beslut kan fattas. Hur lång tid asylutredningen tar varierar. Ibland kan utredaren behöva kompletterande uppgifter från den asylsökande eller andra myndigheter. Om den asylsökande saknar pass, eller har ett pass som Migrationsverket inte accepterar, måste identiteten göras sannolik på andra sätt. Det är inte alltid enkelt för den som flytt. Handläggaren frågar också vad personen tror kommer hända om den återvänder hem.
Ensamkommande barn har rätt till en god man och ett offentligt biträde. För vuxna och familjer är det istället handläggaren som avgör om den asylsökande behöver ett offentligt biträde.
När får den som söker asyl svar på sin ansökan?
Handläggningstiderna är ofta långa men har blivit kortare igen. Under 2020 beräknas den genomsnittliga handläggningstiden innan ett första beslut vara sex månader, enligt Migrationsverkets prognos.
Vad händer om personen får avslag?
Om den asylsökande får avslag på sin ansökan förväntas hen återvända till sitt hemland, något långt ifrån alla vill eller kan göra. Som tidigare nämnts har synen på vem som har skyddsbehov förändrats. Migrationsverket vill efter avslaget att personen skriver under ett papper om vad som kallas för frivilligt återvändande, en ”nöjdförklaring”.
Men den asylsökande kan också välja att överklaga beslutet från Migrationsverket till Migrationsdomstolen. Överklagan måste skickas in till Migrationsverket senast tre veckor efter första avslaget. Ärendet skickas sedan vidare till en Migrationsdomstol. Migrationsdomstolar finns vid Förvaltningsrätten i Göteborg, Stockholm, Malmö och Luleå. Om Migrationsdomstolen tycker att Migrationsverket fattat rätt beslut och ger avslag på överklagan kan den asylsökande välja att överklaga till Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen tar bara upp ett fåtal fall.
Migrationsverket hanterar bara utvisningar av de som går med på att återvända ”frivilligt”. Annars blir det ett polisärende. En möjlighet att stoppa utvisningen, om än ofta tillfälligt är att lämna in ett verkställighetshinder. Enligt Migrationsöverdomstolens prejudicerande dom MIG 2019:25 kan personen beviljas en helt ny asylprövning om nya omständigheter påverkar skyddsbehovet. När omständigheterna kommuniceras ska inte spela någon roll.
