Hongkongs kontroversiella nya säkerhetslag kommer inte att gälla retroaktivt, meddelar Kina. Kritiker befarar att lagen kan användas för att tysta demokratiförespråkare.
Den senaste tiden har nya demonstrationer blossat upp i Hongkong. Ett år efter startskottet för fjolårets omfattande protester demonstrerar Hongkongborna nu mot den nya nationella säkerhetslagen, som bland annat förbjuder uppvigling och terrorism.
Pekingstyret har upprepade gånger anklagat demonstranter i Hongkong för att ägna sig åt just ”terrorism”.
Efter det senaste årets stundtals våldsamma protester har den nya lagen skapat oro för att den skulle kunna tillämpas retroaktivt och straffa medborgare för tidigare handlingar. Så är dock inte fallet, försäkrar Kina.
Såväl demokratiaktivister som oberoende bedömare menar att säkerhetslagen är ett hot mot yttrandefriheten och det oberoende rättssystemet i den tidigare brittiska kronkolonin, som 1997 lämnades över till Kina. Farhågan är att den kan användas för att tysta demonstranter, men enligt myndigheterna i Kina och Hongkong finns ingen anledning till oro för gemene man. Den officiella versionen är att lagen, vars utformning ännu inte offentliggjorts, kommer att fokusera på ”bråkmakare” som utgör ett hot mot den nationella säkerheten.
Proteströrelsen i Hongkong har till stor del legat i dvala på grund av vårens coronarestriktioner, men har tagit ny fart i och med den nya lagen. Hundratals demonstranter trotsade i förra veckan förbudet mot större folksamlingar. På årsdagen av fjolårets första protestdag möttes demonstranter av tårgas och fler än 50 personer greps.
Fakta: Hongkong
Hongkong är en särskild administrativ region i Kina och har ett separat rättssystem.
Vid överlämnandet från Storbritannien till Kina 1997 slogs Hongkongs oberoende fast enligt principen ”ett land, två system”. Principen innebär att Hongkong – och även närliggande Macao, som tidigare var portugisiskt – är delvis självstyrande med bland annat större press- och yttrandefrihet än diktaturen Kina.
Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet.
Källa: UI/Landguiden
TT
