Glöd · Ledare

Dold reklam mot unga är största hotet i sociala medier

Det stormar kring nöjesappen Tiktok, som numera finns i de flesta ungdomars mobiler. Den har snabbt bidragit till att lösa upp gränserna mellan det personliga, det privata och det offentliga, eller, som i den senaste debatten, mellan staten och kapitalet.

Å ena sidan varnas det för att appen kan användas som spionverktyg av Kina, å andra sidan förnekar företaget allt samröre med kinesiska staten, samtidigt som det hävdar att all data lagras i USA och Singapore.

Som att det är så mycket bättre.

Men visst är det bra att de sociala mediernas hantering av all information som de samlar på sig om våra liv debatteras. Inte minst när det handlar om data som för lång tid framöver kan exploateras av aktörer som vi i dag inte vet något om, men också för att personliga uppgifter och preferenser kan användas för att exploatera oss redan i dag. Och det på diverse sätt som i praktiken nästan bara begränsas av fantasier, algoritmer eller teknikföretagens egna ambitioner.

I höstas stämdes Google, ett av världens mäktigaste multinationella företag, på i sammanhanget futtiga 170 miljoner dollar för att via Youtube ha samlat data från barn och exponerat dem för personligt inriktade annonser. Och enligt organisationen Center for digital democracy (CDD) var det förhoppningsvis bara början på en juridisk trend att skärpa kraven på teknikföretagens marknadsföring mot just unga.

På vissa sätt rymmer hela förfarandet, hur företag rånar barn och ungdomar på personlig information för att sedan använda den mot dem, några av samtidens och framtidens viktigaste frågor att granska, utreda och diskutera. De demokratiska problemen med trenden tycks oöverskådliga.

Det är i varje fall en rimlig slutsats att dra om en bläddrar vidare i de rapporter och studier som årligen beställs och delas genom CDD, men även av Världsekonomiskt forum (WEF) och andra organisationer som bevakar digitaliseringens politiska och ekonomiska aspekter. Överlag presenteras en bild av världen där i princip alla ekonomiska transaktioner och sociala relationer har transformerats av digitaliseringen; med de reklamfinansierade sociala medierna som drivande krafter.

Här är unga i regel mer utsatta och många branscher riktar sig mer intensivt mot just dem. Den växande skönhetsindustrin, till exempel, som rör allt från kosmetika, mode, träning, kost och hälsa till estetisk kirurgi av allehanda slag, är en bransch vars marknadsföring mycket få av de yngre användarna av sociala medier tycks kunna undvika. Och knappt ens ett kritiskt öga kan alla gånger röja de marknadsförande aktörer som döljs bakom alla taggar och klipp som delas. För en trettonåring kan det vara omöjligt att genomskåda.

Reklamen har helt enkelt och på mycket kort tid blivit en del av större sociala sammanhang, vilket kanske bäst illustreras genom begrepp som ”friendvertizing” där reklam sprids mellan vänner och av följare till framgångsrika influencers, eller genom sponsrade taggar där de som delar uppmanas att utföra roliga danser eller komiska sketcher. #BigMacTikTok är bara ett av många exempel.

Tänk att så oskyldiga och roliga små företeelser kan ha så dolda agendor.

Visst finns det aktörer som jobbar för att reglera marknadsföring mot unga, men teknikföretagens förmåga att ständigt utveckla de sociala medierna och deras möjligheter att (till skillnad från människor) röra sig (nästan) fritt över geografiska gränser underlättar inte direkt någon reglering. I vissa avseenden påminner den här typen av marknadsprodukter, de sociala medierna, rent av om nätdroger; med smärre förändringar bildas lätt nya former och substanser som är otillgängliga för lagen.

Ingen kan förutse hur vare sig stater eller företag kommer att använda de sociala plattformarna för att skapa sina lydiga medborgare eller konsumenter i framtiden. Därför borde all datahantering och marknadsföring inom dem granskas mer, med lika stort fokus på hur de utnyttjas som verktyg för (det föga demokratiska) kapitalet som för (auktoritära) stater. 

Varken Tiktok eller Kina allena utgör de största hoten mot världen, men konsumtion och reklamens säljande ideal dödar. Både enskilda människor och hela planeten.

Sociala medier kan nyttjas för motståndsrörelser och kreativa uppror. Det har hänt förut och kommer att ske igen.

All skitreklam för bisarra produkter som exploaterar våra drömmar om tillhörighet och gemenskap.