Riksrättsprocessen mot Donald Trump som pausades av representanthusets talman Nancy Pelosi under jul och nyår går vidare i dag. Representanthuset som agerar åklagare röstar under kvällen, svensk tid, om att sända vidare åtalet till senaten som kommer att fungera som jury.
Uppehållet har dels berott på helgerna men har också varit en del av Pelosis demokratiska grupps strategi. Partiet har majoritet i representanthuset, men är i minoritet i senaten. Republikanerna där har tidigare varit helt ointresserade av att genomföra riksrättsförhandlingar överhuvudtaget. Demokraterna beslutade sig för att invänta besked om att inte senaten bara ska avfärda åtalet.
– Vad vi önskade, och vad vi tycker att vi uppnått de senaste veckorna, är att vi ville att allmänheten skulle se hur viktigt det är med vittnen, sade Pelosi häromdagen till tv-kanalen ABC om den utdragna processen.
Under tiden har en av de allra viktigaste personerna i höstens händelser i samband med USA:s relation till Ukraina, John Bolton, nu sagt sig vara villig att vittna om han får en stämning. Bolton, som är en hårdför republikan, har förstahandsuppgifter om händelserna och är intressant eftersom han kritiserade Trumps agerande hårt. Bland annat kallade han hanteringen av militärt bistånd till Ukraina som en ”knarkuppgörelse”.
Ambassadör utsatt för spionage
Dessutom har uppehållet inneburit att ny information har kommit fram. I går slog nya dokument som kan vara mycket skadliga för presidenten ner som en bomb. Lev Parnass som arbetat för Trumps advokat Rudy Giuliani är bland annat misstänkt för fusk med bidrag till Trumps valkampanj inför höstens val. Nu har han lämnat över mängder av dokument – handskrivna lappar, sms och andra meddelanden – som bland annat visar att man sysslat med olaglig privatspaning mot USA:s förre ambassadör i Ukraina, Marie Yovanovitch.
Yovanovitch manövrerades ut från sitt arbete efter en svartmålningskampanj från Trumps administration. Demokraterna säger att det berodde på att hon inte ville spela med i den korruption man nu försöker ställa presidenten till svars för, att det skedde för att Trump skulle kunna fortsätta att följa en sedan länge avfärdad konspirationsteori riktad mot förre vicepresident Joe Biden och hans son Hunter. Allt för att Trump skulle få en fördel i höstens presidentval.
Nya dokument chockerar
Nu visar det sig att en grupp där Parnass ingick tillsammans med bland annat den republikanska kandidaten till senaten Robert Hyde spionerat på ambassadören. Parnass dokument visar att man haft koll på hennes mobiltelefon och dator och att man diskuterat hur man ska bli av med henne. Samtidigt har nya uppgifter om Giulianis agerande i Ukraina chockerat många. Han har haft kontakter med högt uppsatta tjänstemän i Ukraina i egenskap av Trumps personliga advokat, vilket åtminstone är olämpligt, eventuellt olagligt.
Ambassadör Yovanovitch säger genom sin advokat att hon tycker att de nya uppgifterna är mycket obehagliga. Tidigare har hon sagt att hon inte varit orolig för sin fysiska säkerhet, trots hot och förtal, men när det nu visar sig att Giulianis privata spiongrupp haft henne under bevakning och agerat för att bli av med henne kräver hon att fallet utreds.
Trump nekar vetskap
Trump har förnekat all inblandning och vetskap, men det blir allt svårare för honom att hålla ansvaret för Giulianis agerande ifrån sig. På grund av majoritetsförhållandena i senaten blir det mycket svårt för Demokraterna att få gehör för åtalet, men med nya uppgifter har ett fåtal republikanska ledamöter börjat visa intresse för en ordentlig genomgång av bevisen.
Dessutom finns det inget som hindrar att nya uppgifter och vittnesmål tas upp i de kommande förhandlingarna i senaten eller att representanthuset startar en ny riksrättsutredning utifrån de nya uppgifterna.
Om representanthuset tar beslut om att överlämna riksrättsåtalet till senaten idag kommer med största sannolikhet senatsförhandlingarna ske nästa vecka.
Bakgrund: Riksrättsutredningen mot president Trump
TT
Det demokratledda representanthusets utredning kom till sedan en visselblåsare larmat om ett samtal den 25 juli, i vilket USA:s president Donald Trump ber Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om ”en tjänst”. Före samtalet hade Vita huset fryst ett militärt hjälppaket till Ukraina.
Tjänsten handlade om att utreda uppgifter kring ex-vicepresident Joe Biden, som leder i mätningarna över vem demokratiska väljare vill se som Trumps motståndare i nästa års presidentval, och hans son Hunter Bidens arbete i Ukraina efter revolutionen där 2014.
Under tiden som vicepresident hade Joe Biden nära kontakt med Ukraina och krävde i ett läge att en riksåklagare skulle avgå för att han inte lyckats bättre i arbetet mot korruption. Riksåklagaren översåg även anklagelser mot delar av ledningen i ett ukrainskt gasbolag som Hunter Biden nyligen hade inträtt i styrelsen för.
Donald Trump och hans personliga advokat Rudy Giuliani har anklagat Joe Biden för att ha krävt att riksåklagaren skulle sluta, i syfte att skydda sonen. Joe Biden var dock långt ifrån ensam om att kräva riksåklagarens avgång – även EU, Internationella valutafonden (IMF) och ukrainska aktivister anklagade honom för att bland annat ha dolt korruption och ansåg att han borde lämna jobbet, enligt nyhetsbyrån AFP. Det har inte kunnat beläggas rättsligt att Joe eller Hunter Biden agerat brottsligt i Ukraina.
Att be om en sådan tjänst som president Trump gjorde i samtalet anser vissa är maktmissbruk och ett brott mot bland annat USA:s stränga valfinansieringslagar. Representanthuset har under hösten undersökt om det utgör skäl för att ställa presidenten inför riksrätt och formulerat två anklagelsepunkter.
