Omkring tio personer som återvänt till Sverige efter att ha haft samröre med IS i Syrien är just nu föremål för förundersökningar. Brottsmisstankarna är krigsbrott och brott mot mänskligheten, rapporterar Ekot. Samtidigt pågår en ny slags förundersökningar för att i ett tidigt skede samla in viktiga bevis på begångna krigsbrott.
Just nu bedrivs omkring tio förundersökningar där det finns indikationer om att den misstänkte har haft kopplingar till IS. Ansvariga för att utreda brotten är Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet vid åklagarmyndigheten. Exakt vad de misstänkta gjort sig skyldiga till kan variera.
– Det kan vara allt möjligt, medverkan i strid, civila åtgärder, medverkan i slavhandel och liknande situationer som förekommit där, säger Thomas Ahlstrand, åklagare vid Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet, till Ekot.
Enligt uppgifter från Ekot är ingen i nuläget frihetsberövad. Häften av de cirka 300 personer som rest till Syrien och Irak de senaste åren för att ansluta sig till IS de senaste åren har enligt Säpo kommit tillbaka. Enligt Thomas Ahlstrand kommer fler utredningar sannolikt bli aktuella, men det är svårt att säga hur många som kommer dömas. Krigsbrott är svåra att utreda och förutom själva brottet måste åklagare visa på att det begåtts inom ramen för den väpnade konflikten.
– Det är väldigt grannlaga och komplicerat. Det är ett annat land, språk och kultur. Det är inte bara att åka runt i Raqqa och knacka dörr och fråga folk om de sett något på parkeringsplatsen. Det är en helt annan typ av arbete som krävs och det bär mycket svårare, säger åklagare Thomas Ahlstrand till Ekot.
Säkra bevis tidigt
Som Syre rapporterat om tidigare så finns det flera olika mekanismer och organisationer som samverkar för att samla bevis och ställa krigsförbrytare till svars, och som Sverige också deltar i. Bland annat International, Impartial and Independent Mechanism och FN-organet UNITAD, som dock bara har mandat att utreda IS i Irak. Bevissäkring är en av de viktigaste bitarna för att i framtiden kunna ställa skyldiga till svars.
Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet driver för första gången vad som kallas för strukturella förundersökningar. De två undersökningarna som pågår skiljer sig från vanliga förundersökningar då det inte finns en specifik misstänkt, utan istället ger polis och åklagare möjlighet att dokumentera viktiga bevis i ett tidigt skede.
– Vi hoppas att det ska göra stor skillnad, att personer som har begått de här brotten ska kunna lagföras så det är därför vi samlar på den här informationen, säger Kristina Lindhoff Carleson, samordnare vid Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet, till Ekot.
IS-krigare är bara en sida av konflikten, där fruktansvärda brott har begåtts också av andra parter, som exempelvis den syriska regimsidan. Civil Righs Defenders har lämnat in en anmälan där 25 personer högt uppsatta inom den syriska regimens sida pekas ut för bland annat tortyr. Att utreda regimsidorna i såväl Syrien som Irak är mycket svårt eftersom olika internationella aktörer, som Ryssland, har möjlighet att använda sitt veto i FN:s säkerhetsråd och på så vis skyddar al-Assad.
