Ett statligt förintelsemuseum ska öppna i huvudstaden 2022. Det föreslår regeringens utredare. Men Länsmuseerna vill se en bredare satsning över hela landet.
I eftermiddag tog kulturminister Amanda Lind emot utredningen om ett statligt förintelsemuseum. Eftersom förintelseöverlevarnas ålder är mycket hög betonar utredningen vikten av att det ska komma snabbt på plats. 2021 ska en ny myndighet inrättas och 1 januari ska själva muséet öppna, föreslår utredningen.
Förra året fick etnologen och professorn Birgitta Svensson i uppgift av regeringen och kulturutskottet att snabbutreda frågan om ett statligt museum över förintelsen.
Efter att förintelseöverlevaren Max Safir lyft behovet av ett sådant museum, lovade statsminister Stefan Löfven att förslaget skulle utredas kvickt.
Några som är trötta på både stockholmsfixering och ett nytt museibygge i huvudstaden, är Länsmuseerna. I ett pressmeddelande säger Jonas Hellberg, ordförande för Länsmuseernas samarbetsråd och ordförande i Kalmar läns museum:
”Satsa istället på de museer som redan finns. Vill regeringen och kulturutskottet att minnet av Förintelsen ska hållas levande kan landets 24 länsmuseer tilldelas uppgiften.”
Han och Länsmuseerna betonar i samlad röst att de har större möjligheter att nå ut till hela befolkningen än vad ett enda museum i Stockholm har.
”Dessutom har länsmuseerna stor kunskap om den judiska befolkningens liv och historia, om antisemitism, förintelsen och flyktingmottagandet efter andra världskriget”, fortsätter Jonas Hellberg.
De pekar också på kostnadsfrågan och menar att det skulle bli betydligt billigare att satsa på befintliga museer ute i landet för det här ändamålet, istället för att bygga ett nytt museum i Stockholm.
Länsmuseerna har tidigare fört fram sina synpunkter till utredningen och har även uppvaktat de olika riksdagspartierna i kulturutskottet.
