Radar · Morgonkollen

Feministiskt parti utmanar i Sydkorea

Människor som samlats för att lyssna på Lee Nak-yon, från regerande Demokratiska partiet, bär munskydd för att minska risken för smittspridning.

Sydkorea hamnar oftast i botten när rika länder rankas efter graden av jämställdhet. Men en växande kvinnorättsrörelse kräver förändring. Och nu ställer för första gången ett feministiskt parti upp till val.

Som en av världens ledande ekonomier omtalas Sydkorea ofta för sina industriprodukter, för sin popmusik och sin matkultur.

Men trots en väletablerad demokrati håller fortfarande männen greppet om makten. Några enstaka procent av styrelsemedlemmarna i landets företag är kvinnor och lönegapet mellan könen är det största inom OECD.

Sydkorea hamnar först på 108:e plats av 153 länder i Världsekonomiskt forums senaste jämställdhetsranking.
I nationalförsamlingen är mindre än en femtedel, 17 procent, av ledamöterna kvinnor.

Det vill det nya Kvinnopartiet – som ställer upp med fyra kandidater i onsdagens parlamentsval – ändra på.

Utmanar normer

Partiet bildades i mars i år på internationella kvinnodagen, sprunget ur de senaste årens spirande kvinnorättsrörelse.

Den tog form under protester mot en våg av smygporr, där tusentals kvinnor filmats med dolda kameror i intima situationer, och växte och breddades i och med metoo-uppropet.

Rätten till abort, krafttag mot misogyna brott och förbättring av situationen för kvinnor på arbetsmarknaden är några av huvudfrågorna. En del aktivister utmanar också samhällets socialkonservativa normer genom att klippa av sig håret eller vägra gifta sig.

Kvinnopartiet har på kort tid fått runt 10 000 medlemmar, de flesta unga kvinnor.

”Din röst är vårt mod!”, lyder parollen i partiets valfilm.

Svårt för småpartier

Men uppförsbacken är brant.
Partiet hoppas plocka någon av de 47 platser i parlamentet som utses genom proportionella val.

Det kräver dock att man klarar treprocentspärren – en svår uppgift för en nybildad organisation i ett politiskt landskap som sedan länge dominerats av en liberal och en konservativ partigruppering.

– Små partier har väldigt svårt att göra sig hörda under valkampanjerna, konstaterar Sangsoo Lee, chef för Koreaavdelningen vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP) i Stockholm.

Kvinnopartiet kunde inte heller ha mer otur med tajmingen.

– De allra flesta frågor, inklusive kvinnorättsfrågor, har överskuggats av coronavirusutbrottet. Så väljarna oroar sig nu främst för sjukvården och den ekonomiska recessionen. Och regeringen lär tjäna på krisen eftersom många är nöjda med hanteringen av utbrottet, säger Sangsoo Lee.

Ökat intresse

En del potentiella väljare är också tveksamma till att rösta på vad de betraktar som enfrågepartier, eller oroliga för att ”kasta bort” sin röst.

– Självklart är jag förbannad över det sexuella nätvåldet men jag är skeptisk till att ett enstaka mandat för ett feministiskt parti faktiskt skulle leda till en betydande förändring, säger 33-åriga Seoulbon Chai Hyun-Jung till nyhetsbyrån AFP.

Oavsett om Kvinnopartiet når framgång eller inte tror Sangsoo Lee att jämställdhetsfrågor kommer att fortsätta klättra på dagordningen i Sydkorea.

– Stora delar av samhället är ännu inte redo att ta till sig den här rörelsens krav. Men allt fler får upp ögonen för frågorna, och kvinnors rättigheter lär spela en större roll i nästa val, säger han.

Det koreanska ekonomiska undret

Sydkoreas väg från ett av jordens fattigaste länder efter Koreakrigets vapenstillestånd 1953 till att i dag vara ett av de mest välbeställda och högutvecklade, vilar i mycket på det system som diktatorn Park Chung-Hee byggde upp under sina 18 år vid makten.

Repressionen under Park var hård, men han gav efter sin militärkupp 1961 också en rad inflytelserika familjer ett stort statsunderstött, ekonomiskt svängrum.

Familjeägda företagsimperier, så kallade chaebol, växte fram, och är i dag internationellt kända industrigrupper som Samsung, LG, Hyundai, och Hanjin.

Systemet byggde på förmånliga villkor, toppstyrning och täta och ofta korrupta kontakter mellan den politiska och ekonomiska makten – och ett mycket hårt inrutat och krävande arbetsliv av koreanerna.

Det var en effektiv ordning för att rycka landet ur den desperata fattigdom som rådde efter 35 år av japansk kolonial ockupation och Koreakriget men är klart sämre anpassat till en modern transparent ekonomi och ett välfärdssamhälle.

Demokratiseringen av Sydkorea 1987 fortsätter än i dag att luckra upp den här ordningen. Maktmissbruk kopplat till systemet fällde 2017 president Park Geun-Hye (dotter till Park Chung-Hee).

Hon efterträddes av den nuvarande presidenten Moon Jae-In, som vann en jordskredsseger i presidentvalet 2017 på löften om att ena landet efter de uppslitande turerna kring korruptionsskandalen.

TT NYHETSBYRÅN