Radar · Utrikes

Hotfulla tongångar om Nagorno-Karabach

En man passerar rasmassorna efter förstörda hus i den azeriska staden Gjandzja i tisdags.

Azerbajdzjan anklagar Armenien för att förbereda attacker mot gas- och oljeledningar – och hotar med sträng hämnd. Från andra sidan kommer beskyllningar om planer på en ockupation. Eldupphöret i striderna om Nagorno-Karabach hänger på en skör tråd.

– Armenien försöker attackera och ta kontroll över våra ledningar, säger den azeriske presidenten Ilham Aliyev i en intervju med det turkiska mediebolaget Habertürk.

– Det kommer att stå dem dyrt.

Det azeriska försvarsdepartementet anklagar samtidigt armeniska styrkor för att ha attackerat civila områden i Azerbajdzjan, och hotar med att svara genom att slå till mot militära mål i Armenien.

Armenien nekar till anklagelserna och hävdar å sin sida att Azerbajdzjan attackerat och förstört armenisk militär utrustning.

Den armeniske premiärministern Nikol Pasjinjan tillägger att Azerbajdzjans mål är att ockupera Nagorno-Karabach. Den omstridda utbrytarregionen tillhör formellt Azerbajdzjan men är i praktiken självstyrande under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning.

Det hätska tonläget får Ryssland att återigen vädja till båda sidor att hålla sig till överenskommelsen om en tillfällig vapenvila, som förhandlades fram i Moskva och trädde i kraft i lördags.

Tanken var att båda sidor skulle få utrymme att utbyta fångar och döda, men det har hindrats av de fortsatta striderna.

Även om Ryssland, tillsammans med USA och Frankrike i den så kallade Minskgruppen, tagit en medlarroll så har Moskva en försvarspakt med Armenien. På andra sidan står Turkiet, som stödjer Azerbajdzjan.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan upperpar i ett uttalande på onsdagen sitt krav att kontrollen över Nagorno-Karabach måste tillfalla Azerbajdzjan. Han avfärdar även anklagelser om att Turkiet skickat stridande från Syrien till konflikten i Kaukasus.

Totalt har närmare 600 människor dödats, varav över 70 civila, sedan striderna bröt ut för drygt två veckor sedan.

Hundratusentals människor har drabbats på olika sätt i regionen, larmar Röda korset.

”Hem, affärsverksamheter och vanligtvis livliga gator slås i spillror”, skriver Internationella Rödakorskommitténs chef för Eurasien, Martin Schüepp, i ett uttalande.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.
Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.
Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.
Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.
Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.
Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.
Källa: Landguiden/UI