Hbtq-personer mer hedersutsatta: “Familjen äger sexualiteten”

– Hbtq-personer är redan från början mer utsatta än andra unga, på alla områden. De är oftare utsatta för mobbning, mer hotade, mer diskriminerade och mer utsatta för våld. Dessutom upplever de en generellt sämre hälsa, sämre psykisk hälsa och är mindre nöjda över sina liv. Detta för att normerna i samhället leder till mer diskriminering och sämre levnadsvillkor, säger Madeleine Söderberg, utvecklingsledare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som i veckan föreläste om ämnet för yrkesverksamma på Barnahus, vid en digital konferens om hedersrelaterat våld och hederskontexter.

Statistiken som myndigheten publicerade i en rapport i slutet av förra året och som Syre rapporterat om är glasklar. På alla punkter har hbtq-personer en större utsatthet och sämre hälsa. Detta är viktigt för att förstå den dubbla utsatthet som uppstår när dessa personer förutom samhällets normer också måste konfronteras med andra normer, som hedersnormer.

– Heteronormen till exempel samspelar med hedersnormer och tillsammans förstärker de varandra. I en hederskultur så finns tankar om att homosexualitet inte finns, att det är syndigt och fel. När dessa två samspelar så ökar risken för mer allvarliga typer av våld och att våldet uppkommer snabbare, säger hon.

Undersök dubbel utsatthet

Just därför är det väldigt viktigt att personer som träffar utsatta ungdomar i sitt yrke, till exempel socialsekreterare, vågar försöka ta reda på om det finns en dubbel utsatthet. För det är inte säkert att det är lätt att upptäcka.

– Dessa personer kan ju ha svårt att erkänna för sig själva. Har man vuxit upp i en familj där det är fel, smutsigt och skamligt och man hör saker som att de borde skjutas så blir ju ett resultat att man lägger jättemycket skuld på sig själv och att man lever ett dubbelliv.

Om man som yrkesutövare då bara ser hederskontexten och missar att fråga om sexualitet och könsidentitet så blir resultaten att man missar en utsatthet.

– Man behöver lägga ihop ett plus ett när man gör en riskbedömning om hur risken för våld ser ut. Om man bara bedömer utifrån en utsatthet så riskerar man att missa saker och att risknivån läggs på en alldeles för låg nivå, säger Madeleine Söderberg.

Den första juli i år skärptes lagarna kring hedersrelaterat brott. Bland annat finns nu fler situationer reglerade som ska betraktas som försvårande omständigheter. Skärpningen tar sikte på brott som begås för att ”bevara eller återupprätta en persons, familjs, släkts eller annan liknande grupps heder”.

Jenny Edin, kommissarie och processledare för hedersrelaterad brottslighet vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA), som också föreläste på konferensen i veckan, säger i en artikel på Linköpings universitets hemsida att hon hoppas att skärpningen får effekt.

– Min förhoppning är att den särskilda straffskärpningsgrunden ska leda till att hedersmotivet identifieras och utreds i fler fall. Det skulle leda till att rätt utredningsåtgärder vidtas, att de utsatta får adekvat stöd och skydd — och att fler brott med hedersmotiv klarnas upp.

Skärpning i lagen får effekt

Men vissa förbättringar kan man se redan nu, till exempel kring det nya brottet barnäktenskapsbrott.

– De senaste månaderna har socialtjänsten kunnat belägga flera barn i Sverige med utreseförbud, med hänvisning till risken att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympning, säger hon i artikeln.

Men även Jenny Edin ser att det behövs mycket kunskap för att upptäcka hedersproblematik.

– Det finns ett stort behov av utbildning inom bland annat skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och rättsväsendet. Man måste ha kunskap för att upptäcka eller förstå att en person är utsatt för hedersrelaterat våld och förtyck och för att kunna agera rätt. Vi måste ingripa tidigt. Det gäller inte minst i situationer där barn riskerar att föras utomlands.

Skickas till hemlandet för att "botas"

En föreställning i hederskulturkontext är att hbtq-frågor inte finns eller är en icke-fråga.

– De här personerna kan bli skickade till hemlandet för att bli botade och tvångsgifta. Många gånger försöker man isolera personen genom att den inte får tillgång till sin mobiltelefon eller internet. Man kanske byter skola. Allt för att hemligheten ska stanna inom familjen, säger Madeleine Söderberg.

Hon förtydligar att de flesta som jobbar med dessa frågor är duktiga och kompetenta. Men det är ändå lätt hänt att man kan missa att upptäcka dessa unga, då många som sagt lever dubbelliv.

– I de här situationerna så finns det en väldigt stark förväntan på hur du ska leva ditt liv. Din sexualitet ägs av din familj. Allt är underordnat familjen. Är du då exempelvis homosexuell bär du på en bomb som riskerar att förstöra familjens heder. Det finns många som försöker omvända sig själva på olika sätt, genom att titta på heteroporr eller låtsas bli kär i någon av det andra könet. Allt för att få fortsätta vara en del av familjen, säger Madeleine Söderberg.

Våga prata om könsidentitet

Men här är det de vuxnas ansvar att se till att ungdomarna får sina rättigheter tillgodosedda, menar hon. Unga har rätt till stöd och skydd men även rätt till trygga inkluderande samtal med en vuxen.

– Man måste våga prata om det och ta upp sexualitet och könsidentitet också med unga från en annan bakgrund. Det man inte ska göra när man ser en flicka i slöja är att tänka att det är en ickefråga, att jag inte kan fråga henne om sexualitet eftersom det är så känsligt. Då blir resultatet att man ställer vissa frågor till vissa unga och andra till andra.

Det gäller helt enkelt att inte ha förutfattade meningar här.

– Det handlar om att ha ett professionellt bemötande. Genom att prata om olika former av utsatthet så har jag ju visat att jag har sett. Personen kan ske inte kommer svara sanningsenligt på en direkt fråga med en gång, men har man väl lyft på locket så vet personen att ”hon såg, henne kan jag gå tillbaka och prata med”.

På samma sätt kan man i vissa situationer behöva ett visst mått av förutfattade meningar.

– När det gäller könsstympning till exempel så är det viktigt att veta var detta förekommer, som till exempel i Somalia. Men det gäller att hitta en balans där. På samma sätt ska man komma ihåg att hederskulturer inte bara finns i vissa religioner och länder. I frikyrkliga kontexter kan du hitta det och även i vissa svenska familjer kan man ha starka åsikter om sexualitet och hur man bör leva sitt liv. Det behöver vi också se.